Lungsjukdomen KOL smyger sig ofta på utan tydliga varningssignaler. Nu visar forskning att så många som 350 000 personer i Sverige kan leva med sjukdomen utan diagnos. Samtidigt pekar nya studier på att mobiltelefoner och artificiell intelligens kan bidra till att upptäcka KOL betydligt tidigare än i dag.


Mest läst i kategorin
Maivor Ekström, 75, märkte inte själv när hennes andning började förändras. Det var människor i hennes omgivning som reagerade på att hon lät annorlunda och ofta var andfådd. Hon hade rökt sedan tonåren men slutat redan 1997.
”Man märker inte själv hur andningen förändras för sjukdomen kommer gradvis, men andra sa: ’du har ju slutat röka, du borde inte vara hes’”, berättar hon för Svenska Dagbladet.
Efter ett år sökte hon vård och fick göra en spirometriundersökning, som visade att hon hade måttlig Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Sjukdomen är inflammatorisk och drabbar lungornas minsta luftrör och lungblåsor. Förloppet är långsamt och symtomen är ofta diffusa i början, vilket gör att diagnosen för många kommer sent.
Majoriteten saknar diagnos
Rökning är den största riskfaktorn och omkring åtta av tio patienter är eller har varit rökare. Enligt forskaren Alper Idrisoglu, doktor i tillämpad hälsoteknik vid Blekinge tekniska högskola, uppskattas över en halv miljon svenskar ha KOL.
”Men studier pekar på att 70 till 90 procent av personer med KOL inte har fått diagnosen trots att de har sjukdomen, alltså cirka 350 000 personer i Sverige”, säger han.
I sin avhandling har Idrisoglu undersökt om människans röst kan fungera som en digital biomarkör för KOL. I studien deltog 48 personer som regelbundet spelade in sig själva när de ljudade vokalen ”a” i sina mobiltelefoner.
”Vi valde vokalen a för att den ger ett stabilt ljud och har använts i tidigare studier inom fältet”, säger han.
AI analyserar rösten
Med hjälp av AI och röstigenkänning tränades en modell att skilja mellan KOL-patienter och friska personer. Resultaten var lovande: tekniken identifierade upp till 85 procent av KOL-patienterna.
”I inspelningarna från de 48 personerna fann vi 34 olika röstegenskaper som på ett tillförlitligt sätt skiljer personer med KOL från friska individer”, säger Idrisoglu.
Han menar att tekniken på sikt kan bli ett komplement till spirometri och bidra till tidigare upptäckt.

Tidig upptäckt kan göra skillnad
Maivor Ekström fick behandling med inhalationsläkemedel och senare stöd via KOL-skola, vilket förbättrade hennes andning. Hon tror att tidigare diagnos hade hjälpt henne.
”Det är bra om man kan upptäcka sjukdomen tidigare. Jag tror att det skulle ha varit bra för mig om min KOL hade upptäckts snabbare”, säger hon.
I dag lever hon ett aktivt liv och betonar vikten av kunskap och egen drivkraft.
”Livet är inte slut för att man får en KOL-diagnos”, säger Maivor Ekström.
Läs mer på News55:
Billigast i januari – lågpriskedjan som vinner prisjakten
Aktierna sparexperterna tror på mest 2026
Pliktrådet larmar: Värnpliktiga straffas kollektivt och nekas vård
Okända regeländringen leder till utvisning av etablerade invandrare

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.








