Inflammation och autoimmuna sjukdomar – i myternas tid

Inom sjukvården har inflammation en tydlig och väldefinierad innebörd. Det handlar om ett biologiskt tillstånd där immunsystemet aktiveras, immunceller ansamlas i vävnad och signalämnen, cytokiner, driver ett inflammatoriskt svar. Denna kunskap har lett till banbrytande behandlingar mot autoimmuna sjukdomar som tidigare ofta gav svåra organskador eller krävde kirurgiska ingrepp.

I en artikel i The Atlantic skriver Jason Liebowitz, som är läkare och biträdande professor i medicin vid Columbia University, att ordet ”inflammation” fått en helt annan betydelse utanför vården. I populärkulturen används det allt oftare som en diffus förklaring till trötthet, smärta och ohälsa – ett samlingsbegrepp för vad som anses vara fel med det moderna livet. Hälsogurus, influencers och alternativa rörelser beskriver inflammation som ett resultat av fel kost, toxiner, elektronik eller bristande ”balans” i kroppen.

Ifrågasättande av välbeprövade behandlingar

På sociala medier sprids teorier om att allt från gummisulor till parasiter orsakar kronisk inflammation. Vissa föreslår behandlingar som saknar vetenskapligt stöd, eller som till och med kan vara direkt skadliga. Reumatologen Richard Panush, emeritusprofessor vid University of Southern California, varnar för konsekvenserna.

“Om något låter för bra för att vara sant, så är det oftast det.”

En central figur i den antiinflammatoriska rörelsen är Andrew Weil, läkare utbildad vid Harvard, som under decennier förespråkat kost, meditation och yoga som behandling mot kronisk inflammation. Han skiljer mellan akut inflammation, som han ser som nödvändig, och kronisk inflammation, som enligt honom ligger bakom en rad sjukdomar.

När han tillfrågats om behovet av randomiserade kliniska studier för sina rekommendationer har han svarat:

“Jag graderar bevis på en glidande skala.”

Problemet, menar många läkare, är att dessa budskap ofta förenklas och förvanskas när de sprids vidare. Resultatet blir att patienter med allvarliga autoimmuna sjukdomar ifrågasätter välbeprövade behandlingar till förmån för metoder som saknar dokumenterad effekt, förklarar Jason Liebowitz, vars artikel även blivit publicerad i Svenska Dagbladet.