En svensk professor hävdar att vårt medvetande inte skapas i hjärnan – utan är ett universellt fält som finns kvar efter döden. Teorin väcker både fascination och skepsis.


Mest läst i kategorin
Idén om att vi på ett eller annat sätt existerar vidare efter döden, brukar vara något vi främst förknippar med religiösa och andliga föreställningar. Men nu menar en svensk forskare att så kan vara fallet.
MISSA INTE: När någon dör – personliga minnet svenskarna helst sparar
Det är Maria Strømme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet, som står bakom den nya hypotesen. Hon har forskat inom kvantmekanik i omkring 20 år och uppger att hon för ett par år sedan fick en insikt om hur mänskligt medvetande kan hänga samman med fysikens mest grundläggande nivåer.
Resultatet blev en matematisk modell som publicerades i tidskriften AIP Advances i slutet av förra året.
“En otrolig aha-upplevelse”
I en intervju i Sveriges Radio P1 beskriver Maria Strømme sin slutsats: ”När jag tittat på vad olika religioner sagt i olika tider, vad de absolut största fysikerna sagt plus vad all vetenskapshistoria säger så har jag fått en otrolig aha-upplevelse”.
Enligt modellen existerar medvetandet som ett kollektivt fält som fanns före Big Bang och som inte är bundet till enskilda hjärnor. Strømme hänvisar till uttalanden från pionjärer inom kvantmekaniken och menar att flera av dem uttryckt liknande idéer om medvetandets enhet.
Teorin ligger nära den omstridda Orch-OR-hypotesen, utvecklad av Nobelpristagaren Roger Penrose och narkosläkaren Stuart Hameroff. De menar att hjärnans mikrotubuli fungerar som mottagare för ett externt medvetande snarare än att skapa det själva.
MISSA INTE: Klimathotet: Forskaren som avfärdar alarmismen
Kan ge existentiell tröst
”Medvetandet är något fundamentalt i vårt universum. Det har varit där hela tiden inbäddat i rumtidsgeometrin”, säger Stuart Hameroff.
Om teorin skulle få vetenskapligt stöd skulle den utmana dagens dominerande syn på hjärnan, döden och individens roll. Förespråkarna menar att den kan ge både existentiell tröst och ett nytt perspektiv på mänsklig samhörighet.
Hypotesen är dock starkt omdebatterad och saknar i dag experimentella bevis. Många forskare betraktar den som spekulativ, och någon vetenskaplig konsensus finns inte.
MER OM HÄLSA:
Tecknen som avslöjar om du dricker för mycket
Ny medicin ger håret tillbaka för 7 av 10
Sverige blir tyngre – kommunerna med flest överviktiga

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.








