Forskarna: "Missriktade insatser leder till ökat lidande"

Det är en debatt som pågår i det fördolda men med stor klinisk tyngd. Psykologen Jehoshua Kaufman och socionomen Gunny Christensen Åkesson har i en serie debattartiklar i SvD och GP väckt frågan: har vi förväxlat livets normala svårigheter med psykiatrisk sjukdom – och låter det rätta nätverket av familj, vänner och kloka vuxna ersättas av diagnoser och professionell behandling, skriver Mad In Sweden.

Antalet psykiatriska sjukfall i Sverige gick från ungefär 30 000 år 2010 till 85 000 år 2025, enligt Försäkringskassan. 

Andelen barn och unga som fått diagnosen depression eller ångestsyndrom har tredubblats sedan 2006. Autismdiagnoserna bland flickor 10–17 år har sexdubblats på tio år, skriver Socialstyrelsen.

Men i forskarvärlden råder delade meningar om vad siffrorna egentligen visar. En grupp experter inom barn- och ungdomspsykiatri konstaterade på DN Debatt att förekomsten av klinisk depression och ångestsyndrom bland unga i Sverige var i stort sett oförändrad under perioden 1990–2017, trots att diagnoserna fördubblades, skriver Vårdfokus.

MISSA INTE: Svårare att bli SAS-guldmedlem med nya regler

Lätt att hitta sjuka: “Det man tittar efter hittar man ofta”

Jehoshua Kaufman och Gunny Christensen Åkesson menar att en patologisering av normala livsreaktioner – sorg, rädsla, trötthet, oro – gör att behandlingsresurser som borde nå de svårast sjuka i stället används till att diagnostisera det de kallar “utmaningar inom normalspektrat”, skriver SvD.

“Missriktade insatser snarare leder till ökat lidande”, skriver de, och pekar på att föräldrar och skolhälsovård fått inpräntat i sig att barnets oro, ledsnad och rädsla kan vara tecken på diagnos.

Motparten i debatten – stiftelsen 1825, som arbetar med unga vuxna i kris – delar bilden av att naturliga nätverk av föräldrar, släkt och vänner är det som oftast hjälper bäst.

Skiljaktigheten handlar om i vilken grad frivilligorganisationer och stöd utanför vården ska komplettera – eller ersätta – den formella psykiatrin.

MISSA INTE: Vi säger 4 000 färre ord om dagen – “väldigt dystert”