En 55-årig flitig motionär fick besked av sin träningsklocka att han har en ”konditionsålder” på 75 år. Trots hård träning och goda hälsovärden visade appen låg syreupptagningsförmåga. En idrottsläkare menar att tekniken kan misstolka verkligheten.


Mest läst i kategorin
Mannen, som tränar fem dagar i veckan med styrketräning, crossfitinspirerade pass och spinning, beskriver hur han ofta pressar sig hårdare än yngre träningskamrater. Hälsokontroller visar normalt blodtryck, låg vilopuls och god allmänhälsa. Ändå uppskattar träningsklockan hans VO2-max, maximal syreupptagningsförmåga, till nivåer motsvarande en 75-åring.
Frågan han ställer Svenska Dagbladet är om det kan finnas en bakomliggande sjukdom och om han bör undvika att ta i under träningen.
VO2-max – kroppens ”hästkrafter”
Idrottsläkaren Per Andersson, även känd som ”Pliggen”, förklarar att maximal syreupptagningsförmåga är en central markör inom uthållighetsidrott.
”Man kan jämföra syreupptagningsförmågan hos en uthållighetsidrottare med antalet hästkrafter i en bil.”
Hos friska personer är det främst hjärtats slagvolym som begränsar kapaciteten. Regelbunden uthållighetsträning gör att hjärtmuskeln, särskilt vänster kammare, växer och blir starkare. Det är denna anpassning som brukar kallas ”idrottshjärta”.
Ett idrottshjärta hos en i övrigt frisk person ses inte som en riskfaktor, utan som ett tecken på god kondition. Den något ökade risken för förmaksflimmer som setts hos elitidrottare är betydligt lägre bland vanliga motionärer.

Klockans siffror kan slå fel
Att träningsklockor inte alltid ger exakta värden är välkänt. En valideringsstudie från 2025 visade att en ledande modell i snitt låg cirka sju procent fel jämfört med laboratorietester. För enskilda individer kunde avvikelsen vara ännu större.
Algoritmerna bygger på samband mellan puls och syreupptag samt uppgifter om ålder, kön och vikt. Men pulsen påverkas av mycket mer än kondition, till exempel stress, koffein, värme och vätskebalans. Dessutom utgår beräkningarna från en uppskattad maxpuls, trots att individuella variationer är stora.
Träningsformer som spinning och crossfit, ofta utan GPS-signal och med växlande intensitet, kan också göra mätningarna mindre tillförlitliga.
”Låt inte klockan skapa oro”
I det aktuella fallet väger mannens kliniska värden tyngre än appens siffror.
”Dina kliniska markörer, låg vilopuls, normalt blodtryck, god träningskapacitet och regelbundna hälsokontroller med bra resultat, väger betydligt tyngre än vad en träningsklocka visar”, säger Per Andersson.
Rådet är tydligt: fortsätt träna som tidigare och lyssna på kroppen. För den som vill ha ett exakt värde rekommenderas ett konditionstest på idrottsmedicinsk mottagning.
Läs mer på News55:
Finanspolitiska rådet sågar budgeten: ”Anmärkningsvärt”
Ny bluffvåg: Så skyddar du dig mot de nya bedragarna
Vill du sluta jobba tidigare? Så påverkas din garantipension
Ny forskning: PFAS kopplas till förändringar i barns hjärnor

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.








