Uppsala skriver medicinhistoria – typ 1-diabetes kan botas

Typ 1-diabetes är inte en sjukdom man blivit sjuk av. Det är ett angrepp inifrån – immunförsvaret, av skäl ingen riktigt förstår, slår ut de egna betacellerna i bukspottkörteln. De är de enda som kan producera insulin. Utan dem dör man. 

Med dem lever man, men i en konstant balansgång av injektioner, blodsockermätningar och rädsla för vad som händer när balansen rubbas.

Runt 50 000 personer i Sverige hanterar den balansgången varje dag. Hälften fick diagnosen som barn.

Nu har Per-Ola Carlsson, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, publicerat ett resultat i New England Journal of Medicine som på allvar sätter ett frågetecken vid om sjukdomen måste vara kronisk, skriver DN.

MISSA INTE: Forskare: Gör slut på pensionen medan du fortfarande är pigg

Gensaxen löste typ 1-diabetes

Cellterapi mot typ 1-diabetes är inte nytt. I drygt 20 år har läkare kunnat transplantera insulinproducerande celler från döda donatorer. Problemet är att kroppen vill göra sig av med dem, och för att hindra det krävs livslång medicinering som stänger ner immunförsvaret. 

Den medicinen ökar risken för infektioner och cancer. Behandlingen har därför bara kunnat erbjudas patienter som redan tar immunhämmande mediciner av andra skäl.

Forskargruppen i Uppsala skickade donerade celler till Oslo där de bearbetades med gensaxen CRISPR-Cas12b. Tekniken ändrar cellernas yta så att patientens immunförsvar inte känner igen dem. Utan igenkänning – inget angrepp, skriver Forskning.se.

Tolv veckor efter transplantationen producerade cellerna insulin på ett stabilt, blodsockerstyrt sätt. Fjorton månader senare gör de det fortfarande.

“Vår förhoppning är att tekniken framöver helt ska förändra typ 1-diabetes från en kronisk sjukdom till en botbar sjukdom”, säger Per-Ola Carlsson.

MISSA INTE: Tjuvarna har bytt mål – nu är det strålkastare och GPS som stjäls