Allt fler svenskar tar läkemedel mot halsbränna. Men experter varnar nu för att medicinen ofta används i onödan – och att det finns bättre vägar till lindring än tabletter.


Monzón
Mest läst i kategorin
Det började med läkemedlet Losec, en gång kallat ett svenskt medicinskt genombrott. I dag är så kallade protonpumpshämmare, PPI, en av de mest använda läkemedelsgrupperna i Sverige.
De används mot halsbränna och sura uppstötningar, besvär som många, särskilt äldre, känner igen. Men den ökande användningen väcker frågor.
“Det finns en hel rad biverkningar som är mer eller mindre etablerade”, säger forskaren Jesper Lagergren till Svenska Dagbladet.
Ny studie lugnar – men inte helt
Samtidigt finns nya forskningsresultat som nyanserar bilden. I en stor nordisk studie har forskare undersökt om långvarig användning av PPI ökar risken för magsäckscancer.
Resultatet överraskade.
“Vi hade hypotesen att det skulle finnas en riskökning”, säger Jesper Lagergren.
Men studien visar att risken inte verkar öka, något som tidigare oroat både läkare och patienter.
Risk för överanvändning
Trots detta är forskare eniga om att läkemedlen inte ska tas slentrianmässigt. Problemet är att många fortsätter med medicinen utan tydlig anledning.
Enligt en metaanalys från 2024 saknar uppemot 60 procent av förskrivningarna tydlig medicinsk grund.
“Läkemedel som stoppar upp syraproduktionen innebär en förändring i kroppen, så det ska man inte göra i onödan”, säger Jesper Lagergren.
Biverkningar kan handla om allt från näringsbrist till ökad risk för infektioner och njurproblem.

Livsstilen spelar stor roll
En viktig förklaring till ökningen är våra levnadsvanor. Snabbmat, stress och oregelbundna måltider bidrar till magbesvär.
Läkaren Abdishek Das pekar på att många fastnar i en ond cirkel.
“De kan ha haft någon form av magproblem och börjat med läkemedlet, och så fortsätter de bara med det”, säger han.
Han menar att vården oftare borde se över orsaken till besvären, inte bara behandla symtomen.
Äldre särskilt drabbade
Användningen är högst bland äldre. Över hälften av alla som tar dessa läkemedel är över 65 år, enligt Per M Hellström, professor i gastroenterologi vid Uppsala universitet.
Det beror bland annat på att äldre oftare behandlas med andra läkemedel som påverkar magen.
“Magproblem är vanligare hos äldre personer”, säger han.
Rådet: se över behovet
Budskapet från experterna är tydligt: medicinen har en viktig plats, men inte för alla, och inte för alltid.
För många kan förändringar i kost, vikt, matvanor och motion göra stor skillnad. I vissa fall behövs också bättre utredning för att hitta grundorsaken.
“Men för de som har problem med halsbränna och sura uppstötningar är det fortfarande den bästa medicineringen”, säger Jesper Lagergren.
Läs mer på News55:
Därför kan belöning få motsatt effekt: “Rädd för att misslyckas”
Bolåneräntorna rör sig uppåt – experterna: då är det läge att binda
Sveriges klimatpolitik riskerar böter – på 40 miljarder
Professorns råd: Så kan du få tio extra friska år

Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.






