Trötthet, viktnedgång, blodbrist. Symtom som nästan alltid har en ofarlig förklaring – men som ibland är de första tecknen på cancer. En ny studie från Karolinska Institutet visar på hur ofta en journal brister.


Kummel
Studien publicerades den 17 september i BMJ Quality & Safety och bygger på en genomgång av 1 116 patientjournaler från 27 vårdcentraler i Region Stockholm.
Patienterna var mellan 40 och 75 år och hade sökt vård för ospecifika symtom som ibland kan vara tidiga cancertecken, skriver Forskning.se.
Resultatet: i 32 procent av journalerna hittades minst en dokumentationsbrist som kan försvåra en riktig diagnos i rätt tid.
Den vanligaste bristen, som hittades i var femte journal, var att läkaren inte skrivit ner sitt resonemang kring alternativa diagnoser. Man kan alltså se vilka prover som togs – men inte varför, och inte vilka andra möjligheter som övervägdes eller uteslöts.
Nästan lika vanligt var att underlaget för bedömningen var otillräckligt. I drygt tio procent av journalerna bedömde granskarna att anamnesen talade för en alternativ diagnos som inte verkade ha beaktats, skriver Nyheter24.
MISSA INTE: Svårare att bli SAS-guldmedlem med nya regler
Läkarna undviker att skriva cancer i din journal
Elinor Nemlander, specialist i allmänmedicin och forskare vid Karolinska Institutet och en av studiens författare, lyfter en mänsklig faktor som kan förklara en del av bristerna.
“Läkarna vill inte skrämma patienten och drar sig från att skriva ut vissa diagnostiska överväganden i journalen. Men det är viktigt att patienter förstår att bara för att man skriver att man tar ett prov för att utesluta cancer, betyder inte det att patienten har cancer”, säger hon, skriver Läkartidningen.
En annan sårbarhet är bruten kontinuitet. Om en ny läkare tar över ett ärende utan att förstå hur den förra tänkte ökar risken för att tidigare bedömningar inte omprövas – särskilt om symtomen kvarstår eller förändras.

MISSA INTE: Vi säger 4 000 färre ord om dagen – “väldigt dystert”
Forskarens förbehåll
Studien visar inte att bristerna faktiskt lett till försenade diagnoser eller att patienter drabbats. Det understryker Elinor Nemlander tydligt.
Marcela Ewing, specialist i onkologi och allmänmedicin vid Regionalt cancercentrum väst, lyfter en annan metodologisk svaghet: vårdcentralerna anmälde sig frivilligt och granskade sina egna journaler.
“Vårdcentralerna granskar sig själva så det kan finnas en lojalitetsbias. Man kanske är mer kritisk om man granskar en konkurrerande vårdcentrals journaler än de ens egna läkare skrivit”, säger hon, skriver Onkologi i Sverige.
Läs mer om ekonomi:
Experten: Sänk kostnaden på mat med en tredjedel
Nya domen: Så mycket billigare blir renovering av bostadsrätten
Dålig koll: Tre av fyra missar bidraget – är du drabbad?

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.




