Omkring 1 000 svenskar tvingades 1781 lämna sina hem på Dagö och bege sig på en nio månader lång vandring mot dagens Ukraina. Bara omkring hälften kom fram – resten dog på vägen. Nästan 150 år senare skulle deras ättlingar göra ännu en dramatisk resa – den här gången till Sverige. Det här är berättelsen om Gammalsvenskby – som drabbats svårt av kriget i Ukraina. Fortfarande finns ättlingar till Dagösvenskarna utspridda på flera platser i världen.
Jan
Nyman
Nyman
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Svenskar hade levt på Dagö, dagens Hiiumaa i Estland, sedan medeltiden. De hade länge kämpat för att behålla sin ställning som fria bönder i konflikter med öns godsägare.
Efter att området hamnat under ryskt styre fattade Katarina den stora beslut om att svenskarna skulle flyttas. Ryssland behövde samtidigt människor som kunde kolonisera nyerövrade områden i söder.
MISSA INTE: Siw Malmkvist får Cornelispriset: “Jag hade gett upp”
Omkring 1 000 svenskar lämnade Dagö
Den 20 augusti 1781 lämnade omkring tusen personer Dagö. De hade blivit lovade mark, färdigbyggda gårdar, kyrka och präst vid Dnjepr.
Resan tog omkring nio månader och stora delar genomfördes till fots under militär eskort.
Sjukdomar, hunger och umbäranden krävde många liv längs vägen. När gruppen nådde fram den 1 maj 1782 återstod enligt kyrkboken 535 personer.
Och det som väntade var inte vad de hade blivit lovade. Några färdiga gårdar fanns inte.
ANNONS
ANNONS
Första åren katastrofala
De första åren blev katastrofala. Sjukdomar och svält fortsatte att skörda liv och inom de första åren återstod endast 135 personer av gruppen som lämnat Dagö.
Men de överlevande byggde upp ett nytt samhälle: Gammalsvenskby. Där lyckades svenskättlingarna under generationer bevara både sitt språk, sin tro och svenska traditioner.
Efter revolution, krig, missväxt och allt hårdare förhållanden i Sovjetunionen växte under 1920-talet önskan om att lämna byn.
Många återvände till Ukraina
1929 fick omkring 90 procent av Gammalsvenskbys befolkning tillstånd att utvandra. Den 1 augusti anlände 885 svenskbybor till Trelleborg.
Många bosatte sig senare på Gotland och i trakterna kring Vättern.
Men Sverige blev inte slutstation för alla.
ANNONS
Mellan 1929 och 1931 återvände 243 personer till Ukraina i Sovjetunionen. Närmare 100 reste vidare till släktingar i Kanada 1930. Redan från slutet av 1800-talet hade dessutom omkring hundra svenskbybor lämnat Ukraina för Kanada och USA.
Finns utspridda på många platser i världen
Därför finns svenskbybornas ättlingar i dag utspridda långt utanför Gammalsvenskby – framför allt i Sverige, men också bland annat i Kanada, Tyskland och andra delar av världen.
Gammalsvenskbys dramatiska historia har fått ytterligare ett mörkt kapitel efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.
Före kriget bodde omkring 2 300 människor i byn. Den ockuperades av ryska styrkor våren 2022, men befriades av Ukraina i november samma år. Därefter har Gammalsvenskby utsatts för återkommande ryska attacker från andra sidan Dnepr.
I dag är byn i stort sett helt ödelagd. Hus och annan bebyggelse har förstörts och området har utsatts för artilleri, drönare, minor och flygbomber. Sedan den fullskaliga invasionen inleddes har över 20 civila från byn dödats.
Nästan hela befolkningen har flytt.
ANNONS
I augusti 2026 fanns bara två personer kvar i själva Gammalsvenskby. De har vägrat lämna och enligt Föreningen Svenskbyborna går det inte längre att evakuera dem.
Många av de övriga byborna lever som internflyktingar i närliggande byar och städer. Men även flera av dessa områden har utsatts för ryska attacker, vilket har tvingat en del att fly ännu en gång.
Källor: Föreningen Svenskbyborna och Institutet för språk och folkminnen (Isof).
Läs mer på News55:
Så enkelt rengör du diskmaskinen – med miljövänliga metoder
Tänk på detta innan du skriver testamente
Adam Alsings bror om åren efter dödsfallet: ”Avgrundsdjupt mörker”
Glöm de vanliga flaskorna med vin – här är fem spännande fynd
ANNONS
Kockens hösttips: Då smakar skördens råvaror som allra bäst
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jan
Nyman
Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.
Jan
Nyman
Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.
ANNONS
