Efter raset 2022 har bostadsmarknaden legat still i flera år. Nu pekar nästan alla pilar uppåt, och frågan är inte längre om priserna stiger utan hur mycket.
Frank
Kummel
Kummel
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Den som köpte villa i mitten av nittiotalet fick uppleva en av de mest lönsamma resorna i svensk privatekonomi.
Fram till 2022 blev villorna nästan fem gånger dyrare, och i de mest eftertraktade områdena kunde en ägares värdeökning ett enskilt år slå vad hen tjänade på sitt jobb. Sedan kom inflationen, räntorna rusade och marknaden tvärbromsade, skriver DN.
Räknat i fasta priser, alltså efter att inflationen dragits bort, föll bostadsrätterna med 17 procent och villorna med 20 procent fram till våren 2023. Därefter har det mesta stått stilla.
MISSA INTE: Så här tvättas vindruvor: Få bort alla spår av bekämpningsmedel
Två saker förklarar nästan allt med bostadsmarknaden
DN har prövat vad som egentligen styrt priserna genom åren. Svaret är förvånansvärt enkelt: bolåneräntan och hushållens inkomster förklarar omkring 85 procent av svängningarna.
Stiger räntan med en procentenhet pekar historiken mot att bostadsrätter blir 14 procent billigare på sikt. Ökar inkomsterna med en procent följer priserna efter med drygt två.
Eftersom Konjunkturinstitutet räknar med att hushållens inkomster växer med drygt två procent per år fram till 2030 pekar den ekvationen åt rätt håll för den som äger och åt fel håll för den som vill in.
ANNONS
Bankerna är på samma linje. Handelsbanken bedömer att priserna stiger med knappt sex procent per år de närmaste åren, och även Swedbank ligger i det övre skiktet av prognoserna, skriver Handelsbanken. SBAB är försiktigare och räknar med mellan fyra och fem procent, enligt Boio.
ANNONS
Byggandet står nästan still
Det som skiljer det här läget från många tidigare är bristen på nya bostäder. Förra året blev det färdigt mindre än hälften så många som 2023, och Boverket räknar bara med en blygsam återhämtning.
Där efterfrågan är störst, alltså i storstädernas populäraste delar, byggs minst. Det är en kombination som brukar pressa upp priserna.
Samtidigt har staten gjort det lättare att låna. Sedan i april räcker det med tio procents kontantinsats, och det extra amorteringskravet är borta. Särskilt förstagångsköpare som kämpat med att få ihop startkapitalet får större chans att vara med i budgivningen.
Demografin lägger sin vikt i vågskålen också. Antalet människor i åldern 35 till 44 år, som ofta söker större boende, väntas öka med 46 000 till 2030. Antalet unga vuxna minskar däremot, vilket kan svalna intresset för små ettor.
MISSA INTE: Strängare krav får arbetslösa i jobb snabbare – med bättre löner
Vad kan gå snett på bostadsmarknaden?
ANNONS
Osäkerheten är stor. Ett nytt krig, handelskonflikter eller dyr energi kan driva inflationen och tvinga Riksbanken att höja snabbare än väntat. Handelsbanken räknar redan med en styrränta på 2,5 procent under 2027, vilket skulle ge dyrare bolån, skriver Handelsbanken.
Historien ger också perspektiv. I fjorton rika länder stod de reala bostadspriserna i stort sett stilla från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Decennierna av ständig uppgång är alltså snarare undantaget än regeln.
Boendeekonomen Fanny Engströmer Finnsson på Stabelo avråder dessutom från att försöka pricka rätt tidpunkt. Hennes råd är att utgå från den egna livssituationen och inte från prognoserna, skriver Finanstid.
Läs mer om ekonomi:
Spararna väljer bort räntefonder – köper brett och billigt i stället
Experterna eniga: Riksbanken höjer styrräntan den 4 november
Svenskar sticker ut: Fler börsbrottslingar än hela Europa
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank
Kummel
Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank
Kummel
Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
