Brutna löften? Politikernas ord som lade grund för dagens pension

Så mycket pension skulle svenskarna få

I regeringens beslut från 1994 beskrevs vad en person som arbetade i normal omfattning kunde förvänta sig av det dåvarande pensionssystemet.

Det kunde motsvara mellan 55 och 65 procent av slutlönen, om ekonomin växte med två procent om året och vissa andra villkor var uppfyllda.

Men hur skulle det bli när systemet gjordes om?

Regeringens besked var att den allmänna pensionen skulle ge ungefär samma andel av inkomsterna under arbetslivet som tidigare.

ANNONS

“Det allmänna pensionssystemet skall enligt vad vi förslagit ovan i avsnitt 4.4 ge en pension som utgör ungefär samma andel av inkomsterna under förvärvsperioden som i dagens system”, skrev regeringen.

Därför ville politikerna ändra pensionerna

Det gamla systemet hade blivit allt dyrare. Pengarna som betalades in räckte inte längre till för att täcka utbetalningarna från ATP-systemet.

Under 1993 var skillnaden mellan avgifterna och utbetalningarna drygt 20 miljarder kronor, enligt propositionen.

Samtidigt ville politikerna skapa ett system som bättre klarade förändringar i ekonomin och befolkningen.

Tanken var att systemet inte skulle bli lika känsligt för hur många som arbetade, hur många som gick i pension och hur ekonomin utvecklades.

De 15 bästa löneåren försvann

En av de största förändringarna handlade om vilka arbetsår som skulle räknas.

ANNONS

I ATP-systemet byggde tilläggspensionen på de 15 år då man hade högst inkomster. För full ATP krävdes normalt 30 år med pensionsgrundande inkomster.

Det nya systemet skulle fungera annorlunda.

I stället skulle hela arbetslivets inkomster ligga till grund för pensionen. Det innebar att även år med lägre lön fick betydelse för hur stor pensionen blev.

Politikerna föreslog att pensionsrätten skulle motsvara 18,5 procent av inkomsten upp till ett bestämt tak.

Även småbarnsåren skulle räknas

Men regeringen ville inte att pensionen enbart skulle bero på löneinkomster.

Därför föreslogs att människor skulle kunna tjäna in pension även under vissa perioder utan arbete, bland annat när de hade små barn eller gjorde värnplikt.

Förslaget handlade alltså både om att ändra hur pensionerna beräknades och om att bestämma vilka år i livet som skulle ge rätt till pension.

ANNONS

Det var ännu inte en färdig lag. Propositionen slog fast de principer som partierna hade enats om inför den fortsatta reformen.

Så blev pensionerna 30 år senare

När regeringen lade grunden för pensionsreformen 1994 var ambitionen att den allmänna pensionen skulle motsvara ungefär samma andel av arbetslivets inkomster som tidigare.

I propositionen beskrevs en kompensationsgrad på omkring 55–65 procent av slutlönen för den som arbetade i normal omfattning, under vissa förutsättningar.

Men enligt en ny rapport från Folksam, hade medelinkomsttagare som arbetat minst 40 år och gick i pension 2022 en allmän pension motsvarande endast 47 procent av slutlönen. För dem som arbetat kortare tid var siffran 44 procent.

Det är långt under nivåerna som beskrevs när politikerna lade grunden för det nya pensionssystemet.