News55
fredag
6 november

Dråpslaget: Svensk pension rasar – till 43 procent av slutlön

Pension
Håkan Svärdman, Folksam. Foto: Folksam, Pensionsmyndigheten
Bilbo Göransson
Bilbo
Göransson
Uppdaterad: Publicerad:

Den allmänna pensionen har rasat till 43 procent av slutlönen. Nu granskar Folksam det gamla löftet om att 40 års arbete ska ge en bra pension. “Pensionen har aldrig varit så här låg”, säger Håkan Svärdman till News55.

ANNONS

Folksam har velat pröva påståendet som har upprepats under de senaste 25 åren, ända sedan pensionsreformen genomfördes. om hur mycket pensionen ska räcka i förhållande till slutlön om du jobbat i 40 år eller mer.

“Att om du bara arbetar länge, helst 40 år eller ännu mer, så kommer du att få en bra pension. Vi ville helt enkelt se hur väl det påståendet håller i verkligheten”, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Folksam har granskat vad ett långt arbetsliv faktiskt betyder för pensionen. Och nej, pensionen håller inte måttet.

Enligt Folksams pensionsrapport från 2025 har den allmänna pensionen sjunkit från 61 till 43 procent av slutlönen mellan 2003 och 2023. Det motsvarar ett ras på nästan en tredjedel.

Löftet om 40 års arbete

När dagens pensionssystem beslutades 1994 var 40 års arbete ett uttalat riktmärke.

I regeringens proposition från 1994 beskrevs målet att den som arbetade i 40 år skulle få en allmän pension motsvarande 55–60 procent av slutlönen vid 65 års ålder.

Även Pensionsmyndigheten konstaterade 2021 att ambitionen var en pension på omkring 60 procent efter ett helt arbetsliv. Myndigheten betonade samtidigt att pensionsåldern behövde anpassas till den ökande livslängden.

ANNONS

Det var alltså ett riktmärke, inte en individuell garanti. Men Folksams siffror visar hur långt den allmänna pensionen har sjunkit från den ursprungliga målnivån.

“Svenskarna är längre än någonsin att nå det här målet. Den allmänna pensionen har aldrig varit så här låg i förhållande till slutlönen”, säger Håkan Svärdman till News55.

ANNONS

Bara hälften når 40 år

I sin nya granskning har Håkan Svärdman undersökt hur väl påståendet om ett långt arbetsliv håller.

Det som överraskade honom mest var hur få som faktiskt arbetar i minst 40 år.

“Det som överraskade mig mest var faktiskt hur få som lyckas arbeta i 40 år. Det är bara omkring hälften som når upp till den nivån. Samtidigt har vi under väldigt lång tid fått höra att det är just ett långt arbetsliv som ska ge oss en bra pension.”

Han pekar också på att människor inte har senarelagt sin pensionering i den utsträckning som pensionssystemets konstruktion förutsätter. Alla har heller inte möjlighet att fortsätta arbeta längre upp i åldrarna.

Små skillnader i allmän pension

ANNONS

Granskningen visar enligt Håkan Svärdman att den som arbetat i minst 40 år får en högre allmän pension. Men skillnaden mot dem med kortare arbetsliv är inte särskilt stor.

“Resultatet är både ris och ros. När det gäller den allmänna pensionen ser vi att de som har arbetat i 40 år eller mer visserligen får en bättre pension, men skillnaderna är inte särskilt stora. När vi tittar på tjänstepensionen är det en helt annan sak. Där har pensionen för medelinkomsttagare mer än fördubblats i jämförelsen. Det är där vi verkligen ser resultatet i plånboken.”

Tjänstepensionen ger alltså ett betydligt tydligare ekonomiskt utslag i den jämförelse Håkan Svärdman beskriver.

“Det som verkligen kan skydda dig ekonomiskt som pensionär är tjänstepensionen. Saknar du tjänstepension måste du försöka skaffa dig det. Det kan till och med handla om att byta jobb, för tjänstepensionen kommer att få en helt avgörande betydelse för hur mycket pengar du har att leva på som pensionär.”

En halv miljon utan tjänstepension

Men långt ifrån alla har tjänstepension. Enligt Håkan Svärdman saknar omkring 500 000 personer den förmånen. inkluderar man 500 000 småföretagare som inte har tjänstepension och ofta inte gjort tillräckliga avsättningar till sin privata IPS-pension blir det snarare en miljon som riskerar fattigdom.

För dem kan den låga allmänna pensionen få särskilt stora konsekvenser.

ANNONS

“De går en knaper ålderdom till mötes”, säger Håkan Svärdman.

De som inte har tillräcklig pension riskerar i stället att bli beroende av pensionssystemets grundskydd.

Allmän pension kan bli en grundplatta

Håkan Svärdman ser en större förändring framför sig. Han bedömer att tjänstepensionen inom 10–15 år kan bli större än den allmänna pensionen för vissa grupper.

Det skulle innebära att den allmänna pensionen får en mindre framträdande roll i den samlade pensionen för dessa grupper.

I den här sjunkande takten, hur länge kommer det ta innan den allmänna pensionen slutar vara relevant för svenska pensionärer?

“Tio till femton år skulle jag tro. I den här takten tycks den allmänna pensionen alltmer kommer att fungera som en grundplatta för de som har det sämst. Men tjänstepensionen kommer att stå för en allt större del av den totala pensionen. Vi kommer sannolikt att se de första grupperna där tjänstepensionen är större än den allmänna pensionen, och det handlar framför allt om män.”

Det är motsatsen till hur det var tänkt, säger Håkan Svärdman.

ANNONS

“De senaste 5-6 åren har kostnaderna för grundskyddet fördubblats. Det är garantipensionen, äldreförsörjningsstödet och bostadstillägget. Det är stöd som skulle taxeras ut på sikt som nu har en framskjuten roll”, säger Håkan Svärdman och fortsätter:

“Syftet med det nya pensionssystemet var att pensioner inte skulle belasta statsbudgeten. Men det vi ser är en ganska tragisk syn som ingen riktigt kan säga att de är nöjd med”, säger Håkan Svärdman.

Läs mer om ekonomi:

Pensionsmyndigheten varnar: Höjningen kan bli orättvis

Åsa Lindestam: “Skrota LAS-åldern”

Pensionsekonomen: Tre val som kan ge dig högre inkomst

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Bilbo
Göransson

News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Bilbo Göransson
Bilbo
Göransson

News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

ANNONS
ANNONS