I år betalar Sverige 54 miljarder till EU, men EU-kommissionen vill ha 103 miljarder om året från och med 2028. Det är ungefär vad hela det svenska studiestödssystemet kostar.
EU vill ta mer än dubbelt betalt – men Sverige vägrar


Kummel
EU:s nuvarande sjuårsbudget tar slut 2027. Nästa ska gälla 2028 till 2034 – och kommissionens förslag landade i somras med en prislapp som fick svenska politiker att blixtsnabbt göra gemensam sak med sex andra länder och säga nej, skriver DN.
Kommissionen vill att budgeten ska växa från 1,02 procent av EU-ländernas samlade inkomster till 1,26 procent.
Det låter litet, men för Sverige innebär det ett hopp från 54 miljarder kronor om året till 103 miljarder – förutsatt att den svenska rabatten på runt 10 miljarder försvinner, vilket är vad kommissionen föreslår, skriver Europaportalen.
MISSA INTE: Dags att vaccinera sig – det här gäller för influensa
Varför vill EU ha mer?
Det är inte de gamla utgifterna som driver ökningen – bonde- och regionstödet växer faktiskt relativt lite.
Det är nya saker EU nu väljer att finansiera gemensamt: stödet till Ukrainas försvarskrig, ett utbyggt europeiskt försvar, AI-satsningar och framför allt räntan på de gemensamma lån som togs under covidpandemin för att kickstarta ekonomierna i de hårdast drabbade länderna.
Skulden är fortfarande kvar och ska betalas av, skriver Riksdagen.
Sverige, tillsammans med Tyskland, Danmark, Finland, Österrike och Nederländerna, kräver att budgetförslaget kapas med flera hundra miljarder euro. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) var tydlig när hon träffade sina kolleger i Luxemburg i tisdags.
“Volymen i det nya förhandlingsbudet är fortfarande orimlig. EU behöver en bättre budget, inte en större”, konstaterar hon.
MISSA INTE: Expertens råd inför vintern – så sänker du el- och värmekostnaden
Bästa möjliga utfall – fortfarande dyrt
Även om Sverige lyckas få igenom sin linje – en budget på max 1,0 procent av EU:s samlade BNI och bibehållen svensk rabatt – beräknar DN att avgiften ändå landar kring 72 miljarder kronor om året.
Det är 18 miljarder mer än i dag, och ungefär vad räntorna på den svenska statsskulden kostar.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har beräknat att reformutrymmet för nästa fyraårsperiod är 50 miljarder kronor totalt. En höjd EU-avgift, ens i det gynnsammaste scenariot, riskerar att svälja den summan mer än en gång om.
Varje EU-land har vetorätt. Förhandlingarna pågår och inget är klart.
Läs mer om livet:
Åtta knep mot den läckande kompostpåsen
Upplev Österrike i Wien och Salzburg – för de som vill ha allt i ett
Det som naturens skafferi ger – och det som ingen kan prissätta

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.




