Två syskon har lånat ut 130 000 kronor till sin mamma. När hon dör och fyra syskon ska dela på arvet uppstår frågan: Vem ska egentligen få hur mycket? privatekonomen Ingela Gabrielsson reder ut.
Experten om arvet: Så gör man med mammans skulder till barnen – egentligen
Bilbo
Göransson
Göransson
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Det är en fråga som privatekonomen Ingela Gabrielsson besvarar i Dagens Nyheter. Familjen har ärvt ett fritidshus värt tre miljoner kronor, men två av syskonen har också pengar att kräva tillbaka från sin avlidna mamma.
“Det är inte alls ovanligt att man hjälper varandra ekonomiskt i en familj”, skriver Ingela Gabrielsson till Dagens Nyheter.
De två syskonen har lånat ut 50 000 respektive 80 000 kronor. Båda lånen finns dokumenterade med skuldebrev och har tagits upp i bouppteckningen.
MISSA INTE: Så ska du tänka när du har 10 år kvar till pension
Så fördelas tre miljoner kronor
Det avgörande är att mammans skulder ska regleras innan arvet delas mellan syskonen. De två som lånat ut pengar har alltså rätt att få tillbaka sina lån utöver sina arvslotter.
Om fritidshuset är dödsboets enda tillgång och ingen ränta ska betalas blir uträkningen följande:
- Husets värde: 3 000 000 kronor.
- Mammans skulder: 130 000 kronor.
- Kvar att ärva: 2 870 000 kronor.
- Arv per syskon: 717 500 kronor.
ANNONS
Det betyder att syskonet som lånat ut 50 000 kronor har rätt till sammanlagt 767 500 kronor, medan syskonet som lånat ut 80 000 kronor har rätt till 797 500 kronor.
De två övriga syskonens arvslotter blir 717 500 kronor vardera.
Beloppen är ett räkneexempel utifrån uppgifterna i Dagens Nyheter, utan hänsyn till eventuell ränta eller andra tillgångar och skulder.
ANNONS
Två syskon vill ta över huset
I familjens fall vill två av syskonen behålla fritidshuset och köpa ut de andra. Det gör att skulderna behöver hanteras samtidigt som familjen kommer överens om hur huset ska övertas.
“Det enklaste är alltså om ni först löser skuldfrågan i samband med bodelningen, förutsatt att det finns medel för det”, skriver Ingela Gabrielsson till Dagens Nyheter.
Om det saknas pengar i dödsboet för att betala tillbaka lånen får skulderna i stället räknas av från husets värde.
Det innebär att syskonen behöver ta hänsyn till både de obetalda lånen och de fyra arvslotterna när de gör upp om fastigheten.
ANNONS
Ingela Gabrielsson rekommenderar därför familjen att anlita en kunnig jurist som kan hjälpa dem att genomföra uppgörelsen korrekt.
Skuldebrevet avgör om pengarna är ett lån
En viktig omständighet i familjens fall är att de två syskonen har skuldebrev som visar hur mycket mamman lånat.
Därmed finns dokumentation som skiljer lånen från gåvor, vilket får betydelse när skulderna ska tas upp i bouppteckningen.
Ingela Gabrielsson rekommenderar att familjemedlemmar som lånar pengar av varandra skriver ned vad de kommit överens om. I skuldebrevet kan man bland annat ange belopp, ränta och om lånet ska vara räntefritt.
Det kan också vara lämpligt att låta någon bevittna dokumentet, för att undvika framtida misstankar om hur det har kommit till.
Vill undvika osämja om arvet
Utöver skuldebreven framhåller Ingela Gabrielsson vikten av att familjemedlemmar känner till ekonomiska överenskommelser som kan påverka dem.
ANNONS
Det gäller inte minst när pengar har lånats mellan föräldrar och barn och flera syskon senare ska dela på ett arv.
I familjens fall är lånen redan dokumenterade och upptagna i bouppteckningen. Därmed finns ett underlag för att räkna av skulderna innan de fyra syskonen delar på mammans kvarvarande tillgångar.
Ingela Gabrielssons avslutande råd handlar om att vara öppen med ekonomiska uppgörelser inom familjen, så att de inte leder till konflikter när arvet ska fördelas.
Läs mer om ekonomi:
Så ska du tänka när du har 10 år kvar till pension
8 november är sista chansen – så fixar du skatten för 2027 redan nu
Vakta din ekonomi: Tre smockor hägrar i vinter
Tjänstepensionen höjs med 57,50 kronor i månaden – för halv miljon svenskar
ANNONS
Nya kravet efter valet: Höjd pension – för dagens pensionärer
Svåra regler för pension: Sex gånger vanligare med felaktigt bostadstillägg
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo
Göransson
Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
Bilbo
Göransson
Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
