Förra året stärktes Sveriges krona med omkring 20 procent mot dollarn. I år har den i stället tappat 8 procent. SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist har följt kronan i 40 år – och försöker nu förstå vad ekonomerna har missat.
Experterna tror på starkare krona – så varför blir den allt mer värdelös?
Bilbo
Göransson
Göransson
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, tillhör dem som länge har trott på en starkare svensk krona. Argumenten har varit starka: Sveriges statsfinanser, stora bytesbalansöverskott och en krona som enligt modeller ser billig ut.
“Ni minns kanske också att jag – med ålderns rätt – har sträckt mig så långt att jag på min gravsten vill skriva: ‘För övrigt anser jag att kronan ska stärkas’. Ett sista och evigt uttalande om kronan”, skriver Robert Bergqvist i Affärsvärlden.
Men hittills har kronan gått åt motsatt håll. Efter förstärkningen med omkring 20 procent mot dollarn under 2025 har den tappat 8 procent under 2026.
MISSA INTE: Experten: Samma lön och pension – 3 900 kronor lägre skatt i månaden
Förklaringen finns i USA
Enligt Bergqvist är kronans svaghet framför allt inte en svensk historia. Det är förutsättningarna för dollarn som har förändrats.
USA:s ekonomi har visat motståndskraft samtidigt som inflationen är för hög. I stället för räntesänkningar är det nu möjliga räntehöjningar som diskuteras.
Höga amerikanska räntor och starka börser lockar samtidigt kapital till USA. Även stigande energipriser gynnar USA, som är en stor energiproducent, jämfört med det mer importberoende Europa.
ANNONS
ANNONS
Europa ligger 20 procent efter
Bergqvist pekar samtidigt på en faktor som ekonomerna kan ha underskattat: produktiviteten. AI, digitalisering och stora investeringar kan ha förbättrat USA:s långsiktiga förutsättningar.
Skillnaden mot Europa är stor. ECB har enligt Bergqvist konstaterat att produktionen per arbetad timme i EU ligger 20 procent under USA.
Högre produktivitet innebär att USA:s ekonomi kan växa snabbare utan att inflationen nödvändigtvis ökar lika mycket. Det kan i sin tur bidra till både högre räntor och fortsatt hög avkastning på amerikanskt kapital.
USA:s AI-boom kan därför enligt Bergqvist vara mer än en börshistoria. Den kan också vara en förklaring till varför dollarn fortsätter att vara stark.
Det krävs för att kronan ska vända
Sveriges ekonomiska fundament ser fortfarande starka ut. Men en bättre svensk ekonomi behöver inte räcka om USA samtidigt utvecklas ännu starkare.
“Kronan behöver därför sannolikt hjälp utifrån”, skriver Robert Bergqvist.
ANNONS
Det kan enligt honom handla om svagare amerikanska konjunktursignaler, lägre USA-räntor, minskad geopolitisk oro eller bättre tillväxtutsikter i Europa. Det skulle också hjälpa om USA:s produktivitetsförsprång slutade växa.
Ger inte upp sin prognos
Trots kronans fall under 2026 tror Bergqvist fortfarande på en vändning. Sverige har enligt honom förutsättningar att få upp farten relativt USA under 2027.
Men en billig krona innebär inte att förstärkningen måste komma nästa kvartal. På kort sikt kan ränteskillnader, riskaptit och globala kapitalflöden väga tyngre.
Bergqvist har därför inte övergett sin prognos om en starkare krona. Däremot har utvecklingen fått honom att bli mer försiktig med när vändningen faktiskt kommer.
“Marknaden bryr sig mindre om ekonomernas tidsplan.”
Läs mer om ekonomi:
Experten: Samma lön och pension – 3 900 kronor lägre skatt i månaden
ANNONS
Tre av fyra missar bidraget – känner du till det?
Experterna: Här är bolagen som är bäst 2026 – på pension
Född 1960? Därför får du vänta tills 2027 på sänkt skatt
“Starta en Veteranpool – för äldre jurister”
Så mycket pengar har andra i din ålder på ISK – “enskilt starkaste faktorn”
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo
Göransson
Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
Bilbo
Göransson
Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
ANNONS
