En procent hit eller dit kan se obetydligt ut. Men för den som sparar långsiktigt kan skillnaden bli riktigt stor, mycket större än vad många kanske tror. Finansinspektionen visar i ett exempel att omkring en procent högre fondavgift kan kosta närmare 250 000 kronor på 30 år.
Fondavgiften kan kosta dig hundratusentals kronor – i onödan


Nyman
Svenskarna har rekordmycket pengar placerade i fonder.
Vid utgången av 2025 uppgick den samlade fondförmögenheten till 8 859 miljarder kronor, en ökning med 504 miljarder på ett år.
Men hur mycket av sparandet som blir kvar i slutänden påverkas kraftigt av något som kan se ganska harmlöst ut: fondavgiften.
“Det finns mycket att kamma hem genom att titta på sina fondavgifter”, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, till SVT:s Ekonomibyrån.
MISSA INTE: Ingen tjänstepension? Då får du 8 200 kronor mindre pension – i månaden
Fondavgiften tas ut år efter år
Finansinspektionens aktuella jämförelsetal visar stora skillnader.
Medianavgiften för en aktivt förvaltad Sverigefond ligger på 1,30 procent, medan motsvarande avgift för en Sverigeindexfond är 0,20 procent.
För globalfonder är medianavgifterna 1,25 respektive 0,28 procent.
Det kan låta som små skillnader. Men avgiften tas ut år efter år och påverkar även pengarna som annars hade kunnat fortsätta växa.
“Bör förstår vad man betalar extra för”
FI:s räkneexempel utgår från ett sparande på 2 000 kronor i månaden under 30 år och en årlig avkastning på sju procent. Med de förutsättningarna kan omkring en procentenhets skillnad i avgift innebära nästan 250 000 kronor mer i avgifter. Beräkningen tar inte hänsyn till inflation och skatt.
“Den som väljer en dyrare fond bör förstå vad den betalar extra för. En skillnad på 1 procentenhet i ett långsiktigt sparande innebär nästan 250 000 kronor mer i avgifter”, säger Moa Langemark i Finansinspektionens senaste genomgång
Börsoron kan vara en förklaring
Trots prisskillnaden skedde ett trendbrott under 2025.
Av de 108 miljarder kronor som nettosparades i aktiefonder gick omkring 33 miljarder till indexfonder. Inflödet i aktivt förvaltade aktiefonder var mer än dubbelt så stort. Under en lång följd av år dessförinnan hade indexfonder tagit merparten av nysparandet.
Moa Langemark tror att börsoron kan vara en förklaring till att fler sökte sig till aktiv förvaltning.
Men hon pekar också på bankernas betydelse.
“Det kan vara att man litar mycket på de råd som bankerna ger och hur de presenterar fonder på sina plattformar”

Enligt SVT sker närmare 85 procent av det privata fondsparandet via storbankerna. Finansinspektionens analyser visar samtidigt att storbankernas kunder i genomsnitt har fonder med högre avgifter.
Ekonomijournalisten Joel Dahlberg på Svenska Dagbladet är kritisk till de höga avgifterna.
“I alla andra branscher jag känner till ger ett högre pris också högre kvalité. I fondbranschen är det precis tvärt om. En dyr aktivt förvaltad fond är i genomsnitt sämre än en billig indexfond”, säger han till SVT:s Ekonomibyrån.
Finansinspektionen uttrycker sig mer försiktigt. Myndigheten betonar att en högre avgift inte i sig betyder att en fond är dålig. Men en dyrare fond måste ge högre avkastning före avgifter än en billigare fond för att prisskillnaden ska kompenseras.
Läs mer på News55:
Bundna bolåneräntor stiger – men den här fällan ska du undvika
ISK-skatten kan höjas med 600 kronor nästa år – oavsett vad politikerna vill
Experten: Landets lägsta pensioner – efter ett helt yrkesliv: “Inte rimligt i dagens Sverige”

Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.

Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.




