Drygt var tredje 65-åring hade lön som huvudsaklig inkomst förra året. Det är en ökning med sju procentenheter jämfört med 2022.
Nya heta för 65-åringar: Jobbar vidare


Mest läst i kategorin
Stefan Granbom är analytiker på Pensionsmyndigheten.
“Vi ser tydligt att fler och fler 65-åringar har lön som huvudsaklig inkomst. Men pensionsåldersreformen har också lett till färre år av utbetalningar från socialförsäkringen i form av pension, sjukersättning, sjukpenning och a-kassa för de som är 60 år och äldre. Så reformen har haft avsedd effekt”, säger han i ett pressmeddelande.
Pensionsmyndigheten har i en ny rapport kollat på vilka typer av inkomster folk i olika åldrar har innan de börjar ta ut pension. Data från de månatliga arbetsgivardeklarationerna har använts i analysen.
Samtidigt har andelen 65-åringar med allmän pension som huvudinkomst minskat från 68 procent år 2022 till 47 procent 2024.
MISSA INTE: Sverige vill förbjuda sociala medier för barn – som i Danmark
Sysselsättningsgraden har ökat för 65+
De som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut pension senare än de som är födda på 1940-talet. En viktig anledning är de successivt höjda pensionsåldrarna.
Sysselsättningen bland 65–69-åringar har ökat rejält. Från 14 till 34 procent sedan det nya pensionssystemet kom 2003. Det är alltså 20 procentenheter.
Tjänstepensionen tas ut först av 65-åringar
Av de som förra året tog ut inkomstpension hade 71 procent lön som sin huvudsakliga inkomst före uttaget. Det näst vanligaste var sjukersättning med 12 procent.
Tre år före pensioneringen och därefter ökar tjänstepensionen som den högsta inkomstkällan. Den ökar med 4,6 procentenheter för kvinnor och 3,8 för män.
Det visar att fler 65-plussare börjar ta ut tjänstepensionen innan de tar ut sin inkomstpension. Även inkomstgrundad sjukersättning ökar med ungefär 1 procentenhet för både kvinnor och män.
MISSA INTE: Bengt-Olof, 80, tränar med cancer – mår bättre än på länge
Kvinnor längre i systemet
Män har i genomsnitt tre år kortare tid i socialförsäkringen än kvinnor. Det beror bland annat på att kvinnor lever längre.
Sverige har länge haft en ökande medellivslängd medan den genomsnittliga pensionsåldern legat still. Det har skapat utmaningar för både pensionssystemet och övriga välfärdssystem.
För att trygga framtida pensioner beslutade riksdagen för några år sedan om höjda åldersgränser, och höjde upp den från 65. De trädde i kraft 2023.
“Fler äldre förlänger sitt arbetsliv. Vi ser att 50-talisterna tar ut pension senare och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna än 40-talisterna. Det främsta skälet är politiska beslut om höjda pensionsåldrar och utvecklingen tyder på en tydlig förskjutning mot ett längre arbetsliv”, avslutar Stefan Granbom.
Läs mer om ekonomi:
Bankerna brister när viktiga rabatten tar slut: “Inte förvånad”
Sänkt skatt på ISK gör spar-knepet lönsamt för fler svenskar
Nordea fryser sjuka fruns tillgångar – trots Arnes framtidsfullmakt

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.






