News55
måndag
27 april

Rekordår väntar: Så mycket ökar svensk inkomstpension 2027

pension
Nästa år stiger inkomstpensionen med runt 3 procent, enligt en ny prognos. Foto: Getty Images
Bilbo Göransson
Bilbo
Göransson
Uppdaterad: 27 apr. 2026Publicerad: 27 apr. 2026

Från den 1 januari 2027 väntas både inkomstpensionen och garantipensionen förändras. Prognosen pekar på en höjning – men i olika takt, och med olika konsekvenser för pensionärer.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Svensk allmän pension utgörs av framförallt två delar för de flesta: En inkomstpension som avgörs av hur många år man jobbat och hur mycket lön man tjänat in under de åren, samt en garantipension som täcker upp om man har haft en svag lön, varit arbetslös mycket eller jobbat deltid, exempelvis.

MISSA INTE: Efter prischocken: Då sjunker priset på kaffe – rejält

Inkomstpensionen gör toppenår

Inkomstpensionen ökar med 1,9 procent för år 2026 för att året därpå beräknas öka med 3,0 procent, skriver Pensionsmyndigheten i sin aprilprognos.

För den som har inkomstpension innebär det att höjningen 2027 blir tydligt högre än året innan. Efter en ökning på 1,9 procent 2026 väntas alltså pensionen stiga med 3,0 procent 2027. Året därpå, 2028, väntas pensionen bara stiga med 1,9 procent igen.

ANNONS

Ingen höjd garantipension

Samtidigt är utvecklingen mer dämpad för garantipensionen.

”Prisbasbeloppet, som bland annat påverkar garantipensionen, ökar med 0,7 procent 2026. Prisbasbeloppet beräknas vara oförändrat år 2027.”

ANNONS

Eftersom garantipensionen följer prisbasbeloppet innebär det att någon höjning i praktiken inte väntas från 2026 till 2027. Det betyder att skillnaden mellan de två pensionstyperna ökar.

Skillnaden växer mellan pensionerna

Inkomstpensionen styrs av inkomstindex, medan garantipensionen följer prisbasbeloppet. När inkomstpensionen ökar snabbare än prisbasbeloppet får det tydliga effekter.

Enligt prognosen leder detta till att färre pensionärer får garantipension över tid, eftersom fler får en högre inkomstgrundad pension.

Samtidigt påverkar utvecklingen också hur mycket garantipensionen faktiskt ger.

När inkomstpensionen räknas upp snabbare minskar behovet av garantipension, eftersom den fungerar som ett grundskydd som trappas ned när den inkomstbaserade pensionen stiger.

Höjning – men inte lika mycket i plånboken

Trots att inkomstpensionen ökar med 3,0 procent 2027 innebär det inte nödvändigtvis en lika stor förbättring i köpkraft.

ANNONS

Prognosen visar att den reala förändringen – alltså efter att inflation räknats bort – kan bli mer begränsad, och på sikt till och med negativ.

För garantipensionen är bilden ännu svagare. Med ett oförändrat prisbasbelopp 2027 uteblir höjningen helt.

Fler pensionärer – större utgifter

Bakom förändringarna finns en större utveckling i pensionssystemet.

Antalet pensionärer väntas öka under perioden, vilket driver upp de totala utgifterna. Samtidigt har nya pensionärer oftare en inkomstgrundad pension, vilket förändrar balansen mellan olika ersättningar.

Det innebär att inkomstpensionen får en allt större betydelse, medan garantipensionens roll gradvis minskar.

”Antalet ålderspensionärer som får garantipension minskar något beroende på höjd riktålder 2026 samt indexeringen som sänker beloppet för garantipension”, skriver Pensionsmyndigheten.

Läs mer om ekonomi:

ANNONS

Efter prischocken: Då sjunker priset på kaffe – rejält

Då sjunker svensk pension – med 11 000 i månaden

Jobbförmån kan bli smäll på 600 000 – i lägre pension: “Ingen koll”

“Smarta knepet” för att spara till pension – kan vara en fälla för dig

Hushållen som tjänar mest – och minst på Svantessons ekonomi

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Bilbo
Göransson

News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Bilbo Göransson
Bilbo
Göransson

News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

ANNONS
ANNONS