Sverige producerar betydligt mer el än landet förbrukar. Ändå stiger priserna kraftigt och hushållen riskerar ännu en dyr vinter. Aftonbladets ekonomikommentator Andreas Cervenka riktar i en krönika hård kritik mot elmarknaden, som han beskriver som en straffskatt på svenska folket.
Sverige har elöverskott – ändå rusar priserna: "En straffskatt"
Jan
Nyman
Nyman
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Sverige har närmast idealiska förutsättningar för billig el. Nästan all elproduktion är fossilfri och en stor del kommer från vattenkraft och äldre kärnkraftverk.
Dessutom produceras mer el än vad som används. Förra året uppgick överskottet till 34 terawattimmar, ungefär motsvarande hushållens årliga elanvändning, skriver Aftonbladets ekonomikommentator Andreas Cervenka.
Trots det väntas många svenskar få betydligt högre elräkningar i vinter.
MISSA INTE: Många får fel bostadstillägg – Pensionsmyndigheten: “Förmånen är komplex”
Ifrågasätter hur elmarknaden fungerar
Andreas Cervenka ifrågasätter hur elmarknaden egentligen fungerar.
I södra Sverige har det genomsnittliga elpriset hittills under oktober överstigit 1,40 kronor per kilowattimme. Det är dubbelt så högt som under motsvarande period förra året.
Även i elområde 3, där Stockholm ingår, pekar prognoserna mot en dyrare vinter.
ANNONS
ANNONS
Sverige är sammankopplat med europeiska elmarknaden
Andreas Cervenka framhåller att Sveriges elöverskott inte automatiskt leder till lägre priser eftersom landet är sammankopplat med den europeiska elmarknaden.
Priset bestäms genom så kallad marginalprissättning, där den dyraste elproduktion som behövs för att möta efterfrågan påverkar priset för hela marknaden.
När gaspriserna stiger i Europa kan därför även svenska elkunder drabbas, trots att Sverige nästan inte producerar någon el med gas.
Enligt Andreas Cervenka innebär systemet att elproducenter kan få betydligt mer betalt än vad deras el kostar att framställa.
Han pekar också på statens stora skatteintäkter. Enligt en beräkning från Dagens industri han hänvisar till drog staten in omkring 270 miljarder kronor i elskatt och moms under åren 2021–2025.
“Fungerar som en straffskatt på svenska folket”
ANNONS
Samtidigt kritiserar han elnätsbolagens höjda avgifter och regeringens motstånd mot förslag om att förändra marginalprissättningen.
“Den bisarra elmarknaden fungerar som en straffskatt på svenska folket”, skriver Andreas Cervenka.
De höga elpriserna påverkar inte bara hushållens ekonomi direkt. De kan också bidra till högre inflation och därmed påverka ränteläget.
“Det värsta med elmarknaden handlar om förtroende”
I september steg inflationstakten enligt KPI till 1,1 procent, från 0,3 procent i augusti. Högre elpriser var den största enskilda förklaringen.
Andreas Cervenka påminner om 2022, då svenskarnas samlade elkostnader beräknades till 144 miljarder kronor. Han tror dock inte att det blir riktigt lika illa den här vintern även om han anser att kraftigt stigande elpriser är det sista svenska elkunder behöver när konjunkturen äntligen vänder uppåt.
“Men det värsta med elmarknaden handlar om förtroende. Det är helt enkelt väldigt svårt att övertyga svenska folket om varför de ska betala mer för sin el än nödvändigt”, skriver Andreas Cervenka, som befarar att en ny elprischock kan bromsa den ekonomiska återhämtningen.
Läs mer på News55:
ANNONS
Redan nu: Så gynnas redan rika av nya regler för bolån
Experterna eniga: Riksbanken höjer styrräntan den 4 november
Expert om Sveriges sjunkande pension: “Skulle ingen acceptera”
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jan
Nyman
Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.
Jan
Nyman
Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.
