Trots låga siffror – Inflationen gör svenskarna oroliga

Halverad matmoms, sänkt bensinskatt och ett möjligt fredsavtal i Mellanöstern räcker inte. 

När Demoskop frågar svenska hushåll hur de ser på prisutvecklingen framöver svarar mer än hälften att de oroar sig för stigande priser. Inflationsnoteringar runt 1,5 procent skrämmer inte bort inflationsspöket, skriver DI.

Américo Fernández, privatekonom på SEB, menar att hushållen fortfarande bär med sig minnena från höginflationsåren 2022–2023.

“Trots rekordhög köpkraft, plånboksstöd och låg inflation uppfattar hushållen den faktiska inflationen som betydligt högre än vad den är. Det vittnar om att många fortfarande vänjer sig vid de nya prisnivåerna”, säger han.

MISSA INTE: Reseknepet alla borde känna till – packa en tennisboll

Även höginkomsttagare är oroliga

Det är inte bara låg- och medelinkomsttagare som våndas. Varannan höginkomsttagare oroar sig för att mat, bränsle och andra vardagsvaror ska stiga i pris. 

Américo Fernández tror att högre matpriser ses som ett startskott för en allmänt sämre ekonomisk utveckling, skriver Dagens PS.

Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank, ser ljuspunkter i det möjliga fredsavtalet mellan USA och Iran.

“Lägre energipriser är positivt eftersom det dämpar inflationen, sänker inflationsförväntningarna och reducerar risken för andrahandseffekter på varu- och tjänstepriser. Sannolikheten för räntehöjningar har därmed minskat, förutsatt att fredsavtalet håller”, säger hon. 

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, menar att det inte alls är säkert att Riksbanken behöver höja styrräntan nästa år. Den underliggande inflationen kan ligga på målet redan tidigt 2027, skriver Ekonomifakta.