TV-psykologen: "Så gör du pensionen till livets bästa tid"

Psykologen Petri Kajonius, känd från tv-programmet Spelet och aktuell med Viaplays true crime-satsning Född ond, som har premiär på torsdagen den 5 november, beskriver i en intervju med News55 hur pensioneringen kan bli en av livets största psykologiska omställningar.

“Den som under flera decennier byggt sin identitet kring arbetet kan förlora både status, gemenskap och en känsla av betydelse över en natt”, säger Petri Kajonius till News55.

MISSA INTE: Åsa Lindestam: “Skrota LAS-åldern”

Pensionen som “våld mot ens person”

Men krisen kan börja långt före den sista arbetsdagen. En erfaren medarbetare som tidigare varit uppskattad för sina kunskaper kan plötsligt behandlas som någon som borde lämna plats åt yngre kollegor.

“Övergången kan kännas som våld mot ens person”, säger han till News55.

Kollegorna slutar ringa

För andra kommer uppvaknandet först efter pensioneringen. Arbetsplatsen fortsätter som vanligt, chefen hör inte av sig och de tidigare kollegorna försvinner ur vardagen.

ANNONS

“De som man druckit kaffe om varje dag ringer inte och frågar hur man mår. Då kan man känna så här, att man inte betydde så mycket för vännerna som man trodde”, säger Petri Kajonius till News55.

Det kan bli ett brutalt möte mellan den egna självbilden och verkligheten. Den som uppfattat sig som en viktig del av arbetsplatsen upptäcker att verksamheten fortsätter utan honom eller henne.

Veteranen i frysboxen

Ålderism kan innebära att en tidigare uppskattad medarbetare börjar betraktas som ett hinder snarare än en tillgång.

“Den som tidigare varit arbetsplatsens erfarna veteran betraktas kanske i stället som någon som står i vägen för nästa generation”, säger Petri Kajonius till News55.

Samma konflikt kan uppstå för den som söker arbete sent i yrkeslivet. Trots lång erfarenhet och goda meriter kanske man inte ens blir kallad till intervju, eller möts av frågor som antyder att åldern är ett problem.

Forskningen: Självbilden säger nej till upplevelsen

När omgivningens bemötande inte stämmer med den egna bilden av ens kompetens och värde kan det uppstå en psykologisk konflikt.

ANNONS

“Det kallas för en kognitiv dissonans. Det är när en uppfattning man bär på krockar med en ny uppfattning som säger emot den första, kan man säga. Och då uppstår en kris, för båda uppfattningarna kan inte existera samtidigt. Något måste ge vika”, säger Petri Kajonius till News55.

En kris kan ta månader eller åratal

Människor reagerar olika när deras självbild utmanas. En del behöver månader för att återhämta sig, medan andra reagerar med ilska, cynism eller passivitet.

Kajonius anknyter till reaktionerna fight, flight or freeze – kamp, flykt eller passivitet. Någon protesterar mot behandlingen, en annan lämnar arbetsplatsen och en tredje drar sig undan.

Han jämför också med skönhetsikoner som opererar sig för att vägra acceptera sitt åldrande. Även där kan en identitet som byggts upp under många år hotas när omständigheterna förändras.

Samhällets fixering vid ungdom

“Vi lever i ett samhälle som är fixerat vid ungdomlig skönhet. Om ungdom och skönhet är ens identitet så kan man reagera olika på åldrandet”, säger Kajonius.

För den som redan känner sig bortvald kan pensioneringen framstå som en utväg. Men att lämna arbetslivet innebär inte automatiskt att identitetskrisen försvinner.

ANNONS

Att hitta en ny identitet

För vissa är pensioneringen en efterlängtad befrielse. Andra försöker bevara delar av sitt tidigare liv eller söker nya sammanhang där de kan känna sig behövda.

“De aktiverar sig, kanske tar extrajobb eller hjälper till massor med barnbarnen. Det kan vara för att de äntligen har tid att göra vad de vill, men det kan också vara ett sätt att bearbeta krisen”, säger Petri Kajonius.

Yrkesidentiteten kan leva vidare

Yrkesbakgrunden kan också spela roll. Kajonius tar upp akademiker som ibland kan fortsätta identifiera sig med sitt yrke efter pensioneringen, exempelvis genom att verka som emeritus.

För den vars yrkesidentitet är nära knuten till att faktiskt utföra ett visst arbete kan övergången vara svårare. Att hitta en hobby är heller inte nödvändigtvis detsamma som att ersätta den betydelse och tillhörighet som arbetet tidigare gav.

En viktig skyddande faktor är enligt Kajonius att inte bli ensam. När arbetsgemenskapen försvinner kan nya sociala relationer hjälpa till att fylla tomrummet.

Mer än en produkt på arbetsmarknaden

ANNONS

En central del av Kajonius resonemang handlar om att människans betydelse på arbetsplatsen är större än hennes ekonomiska produktivitet.

Arbetet ger inte bara en inkomst och en yrkestitel, utan också en plats bland andra människor. Man kan vara den som andra vänder sig till för råd, den som skapar gemenskap eller den som får en arbetsdag att kännas lättare.

När anställningen upphör riskerar även dessa roller att försvinna. Därför kan pensioneringen handla om betydligt mer än att vänja sig vid en vardag utan arbete.

“Vi är inte bara våra arbetsuppgifter eller den tjänst vi utför. Vi kan också vara den som håller ihop personalgruppen, den som chefen söker stöd hos eller den som får kollegorna att skratta i fikarummet”, säger Petri Kajonius.

Petri Kajonius: Slutsats, gärning och bakgrund

Petri Kajonius är psykolog och lektor vid Lunds Universtitet, efter att ha skrivit sin avhandling om äldreomsorgens brukares välmående 2015.

“Vi studerade 90 000 brukare och kom fram till att den egna inställningen till livet hade en väldigt stor påverkan, till och med avgörande påverkan, över hur man upplevde vården och omsorgen, i många fall”, säger han till News55.

Det kan man översätta till andra tillfällen i livet, som att uppnå pensionen eller vad man upplever som motgångar.

ANNONS

“Det mesta tyder på att om man välkomnar och accepterar övergången till pension så kommer man också må bättre när man väl gått igenom den. Man kan delvis välja attityd gentemot vad det innebär att gå i pension, och för många kan det bli en av de bästa tiderna i livet”, säger Petri Kajonius till News55.