En man i 45-årsåldern kom på söndagskvällen in till akutmottagningen på Ljungby lasarett med stickskador på kroppen. Mannen misstänks ha blivit huggen med ett vasst föremål och polisen utreder försök till mord. – Som jag förstår det ska det inte vara nå…

Dök upp med sticksår – misstänkt mordförsökJohan Nilsson/TTEn man kom till akuten med sticksår på kroppen. Arkivbild.BrottTT En man i 45-årsåldern kom på söndagskvällen in till akutmottagningen på Ljungby lasarett med stickskador på kroppen. Mannen misstänks ha blivit huggen med ett vasst föremål och polisen utreder försök till mord.Som jag förstår det ska det inte vara någon fara för hans liv, säger Rickard Lundqvist, presstalesperson vid polisen, till TT. En man i 35-årsåldern har hämtats in till förhör, men ingen är i nuläget gripen.Vi tror att han kan ha mer att berätta om den här händelsen, säger Lundqvist.

Här rapporterar News55 om svensk inrikespolitik. Det kan beröra stora förändringar, lagförslag och infrastruktur eller trafik. Men det är också kategorin där vi rapporterar om stormar, väder och terrorbekämpning.

Inrikes

I kategorin Samhälle rapporterar News55 om allt från valresultat och partipolitik till samhällsfrågor som hur Sverige behandlar sina äldre, skolan, befolkningsutvecklingen och naturen.

Samhälle

Erbjuda sittplats åt äldre på bussen inte längre självklart

Fler svenska hushåll behöver stärka beredskapen inför kris

Migrationsverket: Fler bebisar kan få utvisningsbeslut

Den folkkära tv-profilen Kattis Ahlström har fått ett nytt viktigt uppdrag. Nu ska hon vara med och arbeta mot ålderism – och för att äldres erfarenhet och kompetens ska tas bättre tillvara.



Ålderism har blivit en allt större samhällsfråga. Forskning visar att äldre kan möta hinder på arbetsmarknaden, bland annat när det gäller att få jobb, vidareutbilda sig och utvecklas i karriären. 



För att öka kunskapen och driva frågan framåt inrättade regeringen ett nationellt råd mot ålderism i maj 2026. Rådet ska samla forskare, experter och andra berörda aktörer för att uppmärksamma problemen och bidra till konkreta åtgärder mot åldersdiskriminering.



&#8220;Det pågår ett enormt slöseri i dag när vi slentrianmässigt pensionerar våra mest erfarna medarbetare. I stället för att fråga när det är dags att gå i pension borde fler arbetsgivare ställa sig frågan: vad kan vi göra och vad krävs för att du skulle kunna tänka dig att jobba kvar ett år eller två till? Det är oerhört viktigt att attityder förändras och att fler arbetsgivare ser vilken enorm tillgång seniora medarbetare är&#8221;, sa äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i maj när rådet presenterades.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-kattis-ahlstrom-tar-plats-i-radet">Kattis Ahlström tar plats i rådet</h2>



Regeringen utökade i juni rådet med bland andra Kattis Ahlström. Uppdraget kom samtidigt som Kattis Ahlström nyligen passerat 60-årsstrecket. 



I en intervju tidigare i år berättade hon också att hon själv inte känner sig särskilt gammal.



&#8220;Jag fyller 60 år, men identifierar mig som 42&#8221;, har hon sagt.



Hon har dessutom arbetat med frågor som rör åldrande genom SVT ”Studio 65” och scenföreställningen ”Hjälp! Jag blir äldre!”, där hon bland annat samarbetat med äldreforskaren Ingmar Skoog.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-de-ar-med-i-nationella-radet-mot-alderism">De är med i Nationella rådet mot ålderism</h2>



<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="683" src="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/image-1024x683.png" alt="" class="wp-image-1197639" srcset="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/image-300x200.png 300w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/image-1024x683.png 1024w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/image-768x512.png 768w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/QK5UBI6t-image.png 1041w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Nationella rådet mot ålderism. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet</figcaption></figure>



 Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister Amelia Adamo Kattis Ahlström Kristina Alsér Fredrik Hillelson Aaron Kroon Monica Lindstedt John Mellkvist Artur Ringart Per Schlingmann Peter Siepen Per Skedinger Ingmar Skoog Marie Thorslund Jonas Uhlbäck Shoka Åhrman



Läs mer på News55:



<a href="https://www.news55.se/samhalle/sverige-rasar-i-listan-over-varldens-basta-lander-att-aldras-i/">Sverige rasar i listan över världens bästa länder att åldras i</a>



<a href="https://www.news55.se/samhalle/pensionsskulden-vaxer-farre-ska-forsorja-fler-aldre/">Pensionsskulden växer – färre ska försörja fler äldre</a>



<a href="https://www.news55.se/samhalle/ny-kommunrankning-har-ar-det-bast-for-aldre-att-bo-och-samst/">Ny kommunrankning: Här är det bäst för äldre att bo &#8211; och sämst</a>

Kattis Ahlströms nya uppdrag – ska krossa ålderismen

Sverige brukar hamna högt när länder jämförs när det gäller hälsa och livskvalitet. Men när det handlar om förutsättningarna för ett tryggt pensionärsliv har Sverige tappat rejält. På tio år har vi fallit från fjärde till artonde plats.



Att leva länge är inte samma sak som att ha en trygg och ekonomiskt bekväm ålderdom. Pensionens storlek, ekonomisk trygghet, hälsa och livskvalitet spelar alla en viktig roll. Det visar den internationella pensionsrankningen <a href="https://www.im.natixis.com/en-latam/insights/investor-sentiment/2025/global-retirement-index">Global Retirement Index</a>. I årets ranking hamnar Sverige på 18 plats av 44 länder. 



För tio år sedan låg Sverige på fjärde plats.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-norge-hamnar-i-topp">Norge hamnar i topp</h2>



Grannlandet Norge placerar sig högst upp i årets ranking och pekas därmed ut som det land som har bäst samlade förutsättningar för ett tryggt pensionärsliv. Detta skriver <a href="https://www.dagensps.se/privatekonomi/har-ar-varldens-basta-land-att-aldras-i-sverige-rasar/">Dagens PS</a>.



Indexet bygger på totalt 18 olika faktorer som delas in i fyra huvudområden: hälsa, livskvalitet, materiell välfärd och ekonomi under pensionen.



Det innebär att det inte bara är själva pensionsnivån som avgör placeringen. Även exempelvis människors hälsa och levnadsförhållanden vägs in.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-ett-tydligt-tapp-for-sverige">Ett tydligt tapp för Sverige</h2>



Sveriges fall från fjärde till artonde plats på tio år är anmärkningsvärt.



Samtidigt finns det fortfarande områden där Sverige står starkt. Landet har en hög levnadsstandard och goda förutsättningar när det gäller hälsa och livskvalitet.



Men utvecklingen visar att ett land kan ligga bra till på många områden och ändå tappa mark när den ekonomiska tryggheten under pensionen vägs in.



Att Norge toppar listan är också intressant ur ett svenskt perspektiv.



Skillnaderna mellan de nordiska länderna behöver inte vara dramatiska när det gäller välfärd och livskvalitet. Men när flera olika faktorer vägs samman kan placeringarna ändå skilja sig betydligt.



För den som närmar sig pensionen handlar det i praktiken om mer än hur mycket som betalas ut varje månad. Boendekostnader, hälsa, möjligheten att leva ett aktivt liv och den ekonomiska tryggheten spelar också stor roll.



Läs mer på News55:



<a href="https://www.news55.se/samhalle/pensionsskulden-vaxer-farre-ska-forsorja-fler-aldre/">Pensionsskulden växer – färre ska försörja fler äldre</a>



<a href="https://www.news55.se/samhalle/person-med-hemtjanst-lamnades-blodande-och-med-bruten-arm/">Person med hemtjänst lämnades blödande och med bruten arm</a>



<a href="https://www.news55.se/samhalle/ny-kommunrankning-har-ar-det-bast-for-aldre-att-bo-och-samst/">Ny kommunrankning: Här är det bäst för äldre att bo &#8211; och sämst</a>

Sverige rasar i listan över världens bästa länder att åldras i

Kommunernas och regionernas samlade pensionsskuld har vuxit till 619 miljarder kronor. Utslaget på hela befolkningen motsvarar det drygt 58 000 kronor per svensk. Samtidigt väntas pensionskostnaderna minska på kort sikt – men en åldrande befolkning kan skapa nya problem framöver.



Kommuner och regioner står inför en pensionsnota på hundratals miljarder kronor.



En ny rapport från <a href="http://chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.skandia.se/4a387e/globalassets/pdf/press-och-media/rapporter-och-debatt/pensionsskuldsrapporten-2025/skandia-rapport-pensionsskuldrapport_2025.pdf">Skandia</a> visar att de samlade pensionsåtagandena vid utgången av 2025 uppgick till 619 miljarder kronor. Kommunernas del var 254 miljarder kronor medan regionerna stod för hela 365 miljarder.



Utslaget på Sveriges befolkning motsvarar det drygt 58 000 kronor per person.



Beräkningarna har gjorts av Skandias analytiker och bygger bland annat på uppgifter från SCB samt kommunernas och regionernas årsredovisningar.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-skulden-har-okat-kraftigt">Skulden har ökat kraftigt</h2>



Pensionsskulden har vuxit under flera år. Sedan 2021 har den ökat med omkring 10 000 kronor per invånare.



En viktig förklaring är den höga inflationen under 2023 och 2024. Den drev upp både pensionskostnaderna och värdet på kommunernas och regionernas framtida pensionsåtaganden.



Nu väntas utvecklingen tillfälligt gå åt ett annat håll. Prognoserna pekar mot lägre pensionskostnader på kort sikt och därefter en gradvis normalisering. Det ger kommuner och regioner ett ekonomiskt andrum.



&#8220;Kommuner och regioner ska både finansiera dagens välfärd och skapa ekonomiska förutsättningar för framtidens skola, vård och omsorg. Pensionsskulden är sällan den största ekonomiska utmaningen i sig, men den påverkar det långsiktiga handlingsutrymmet&#8221;, säger Skandias pensionsekonom Mattias Munter i ett pressuttalande.



<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="760" src="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/image-1024x760.png" alt="" class="wp-image-1197628" srcset="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/image-300x223.png 300w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/image-1024x760.png 1024w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/image-768x570.png 768w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/image-1536x1139.png 1536w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/lGAvkmXK-image.png 1704w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Mattias Munter. Foto: Skandia</figcaption></figure>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-nastan-halften-ligger-utanfor-balansrakningen">Nästan hälften ligger utanför balansräkningen</h2>



En annan viktig detalj är att hela pensionsskulden inte syns som en vanlig skuld i balansräkningen.



Av de 619 miljarderna ligger 287 miljarder kronor, motsvarande 46 procent, som en så kallad ansvarsförbindelse.



Det betyder inte att pengarna försvinner eller att åtagandet kan bortses från. Pensionerna ska fortfarande betalas ut. Men för att förstå kommunernas och regionernas ekonomiska situation måste man alltså titta på mer än den skuld som syns direkt i balansräkningen.



&#8220;Rapporten visar tydligt varför pensionsskulden behöver sättas in i ett större ekonomiskt och demografiskt sammanhang. Samma skuld kan innebära helt olika saker i en växande kommun och i en kommun med minskande befolkning&#8221;, säger Ulf Johansson, Skandias affärsansvarige för offentlig affär.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-befolkningen-avgor-hur-tung-skulden-blir">Befolkningen avgör hur tung skulden blir</h2>



Det är framför allt den demografiska utvecklingen som kan göra pensionsskulden mer eller mindre besvärlig att hantera.



En kommun som växer får ett större skatteunderlag och fler personer som kan bidra till att finansiera välfärden. För en kommun där invånarantalet minskar kan samma pensionsskuld bli betydligt tyngre att bära.



Nästan varannan kommun har minskat sin befolkning under de senaste 40 åren. Enligt SCB befolkningsframskrivning väntas befolkningen dessutom minska i omkring hälften av landets kommuner fram till 2040. Det innebär att kommunerna får mycket olika förutsättningar att hantera sina framtida pensionskostnader.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-farre-ska-forsorja-fler-aldre">Färre ska försörja fler äldre</h2>



Samtidigt väntar en större demografisk förändring framöver.



Omkring tio år väntas 40-talisterna behöva mer vård samtidigt som 60-talisterna i stor utsträckning har lämnat arbetslivet. Det innebär att färre personer i arbetsför ålder ska vara med och finansiera pensioner och välfärd för en växande äldre befolkning.



Om kommunernas och regionernas ekonomi blir allt mer pressad kan det påverka utrymmet för exempelvis äldreomsorg, sjukvård och andra välfärdssatsningar.



Skandia pekar även på att pensionskostnaderna i förlängningen kan bidra till krav på högre skatter eller tvinga fram hårdare prioriteringar mellan olika investeringar och verksamheter.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-ett-tillfalligt-andrum">Ett tillfälligt andrum</h2>



Den lägre kostnadsnivån som väntas de närmaste åren kan därför bli viktig.



Skandias bedömning är att kommuner och regioner bör använda perioden till att planera långsiktigt och se över hur pensionsåtagandena ska hanteras.



För även om kostnaderna tillfälligt väntas minska kvarstår själva åtagandet. 619 miljarder kronor ska fortfarande finansieras.



Läs mer på News55:



<a href="https://www.news55.se/privatekonomi/sparekonomen-om-fordelarna-och-riskerna-med-portfoljbelaning/">Sparekonomen om fördelarna – och riskerna – med portföljbelåning</a>



<a href="https://www.news55.se/privatekonomi/kroniskt-sjuka-tvingas-ta-ekonomisk-hjalp-av-anhoriga/">Kroniskt sjuka tvingas ta ekonomisk hjälp av anhöriga</a>



<a href="https://www.news55.se/privatekonomi/nastan-var-tredje-svensk-tanker-forhandla-sin-bolaneranta-i-ar/">Nästan var tredje svensk tänker förhandla sin bolåneränta i år</a>



<a href="https://www.news55.se/samhalle/ny-kommunrankning-har-ar-det-bast-for-aldre-att-bo-och-samst/">Ny kommunrankning: Här är det bäst för äldre att bo &#8211; och sämst</a>

Pensionsskulden växer – färre ska försörja fler äldre

Att låna pengar med aktier och fonder som säkerhet kan ge extra skjuts åt sparandet när börsen stiger. Men strategin kan också förstora förlusterna rejält. Sparekonomen Frida Bratt pekar ut vilka sparare som bör vara särskilt försiktiga.



Portföljbelåning innebär att en sparare lånar pengar med värdepapper som säkerhet och använder kapitalet för att exempelvis köpa fler aktier eller fonder.



På så sätt skapas en hävstång. Går investeringarna bra kan avkastningen på det egna kapitalet bli högre.



MISSA INTE: <a href="https://www.news55.se/samhalle/news55-arrangerar-aldreriksdagen-2026-du-ar-inbjuden/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">News55 arrangerar Äldreriksdagen 2026 &#8211; Du är inbjuden</a>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-en-av-de-stora-riskerna-med-portfoljbelaning">En av de stora riskerna med portföljbelåning</h2>



Men samma mekanism fungerar åt andra hållet när börsen faller, skriver Frida Bratt i en <a href="https://www.di.se/nyheter/installera-turbo-i-portfoljen-las-min-manual/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">kommentar</a> Hon är sparekonom på <a href="https://www.di.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Dagens Industri</a> och <a href="https://www.privataaffarer.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Privata Affärer</a>.



Förlusten blir större samtidigt som lånet och räntan fortfarande måste betalas.



Enligt Frida Bratt är en av de stora riskerna att portföljen blir överbelånad.



<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="576" src="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/aktier-1024x576.png" alt="" class="wp-image-1197600" srcset="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/aktier-300x169.png 300w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/aktier-1024x576.png 1024w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/aktier-768x432.png 768w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/aktier-1536x864.png 1536w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/aktier.png 1920w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Det finns både fördelar och nackdelar med portföljbelåning.  Foto: Claudio Bresciani/TT</figcaption></figure>



Hur mycket som går att låna avgörs bland annat av bankens kreditlimit och vilket belåningsvärde de olika värdepapperen har. Stora och likvida aktier kan få ett högt belåningsvärde medan mindre och mer volatila bolag kan få ett betydligt lägre – eller inget alls.



Om värdet på de belånade tillgångarna faller kraftigt kan spararen behöva sätta in mer pengar eller sälja värdepapper för att minska skulden.



I värsta fall kan banken sälja innehav.



Det innebär att spararen kan tvingas sälja efter ett kraftigt börsfall, alltså vid ett tillfälle när många långsiktiga investerare egentligen hellre hade velat behålla sina aktier.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-det-ar-viktiga-forutsattningar">Det är viktiga förutsättningar</h2>



Frida Bratt menar samtidigt att portföljbelåning inte behöver vara fel för alla.



Hon pekar på en bred och diversifierad portfölj, låg belåningsgrad och en i övrigt stabil privatekonomi som viktiga förutsättningar. Spararen behöver dessutom klara ett större börsfall både ekonomiskt och mentalt.



”Du behöver känna att du klarar ett större börsfall, både ekonomiskt och mentalt”, skriver Frida Bratt.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-viktigt-att-kontrollera-skattereglerna">Viktigt att kontrollera skattereglerna</h2>



Den som däremot har en koncentrerad portfölj med ett fåtal volatila aktier bör enligt henne avstå. Detsamma gäller om den förväntade avkastningen är låg i förhållande till räntan på lånet.



Räntekostnaden måste trots allt betalas oavsett hur börsen utvecklas.



Frida Bratt lyfter även skattereglerna som något spararen behöver kontrollera. Sedan 2026 gäller skärpta krav för vilka lån som ger rätt till ränteavdrag.



Läs mer på News55:



<a href="https://www.news55.se/privatekonomi/hyrorna-drar-ifran-bostadstillagget-stodet-urholkas/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Hyrorna drar ifrån bostadstillägget – stödet urholkas</a>



<a href="https://www.news55.se/privatekonomi/borsen-foll-atta-dagar-i-rad-har-ar-aktierna-som-gick-mot-strommen/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Börsen föll åtta dagar i rad – här är aktierna som gick mot strömmen</a>



<a href="https://www.news55.se/privatekonomi/tio-miljoner-racker-langt-som-pensionar-men-det-beror-pa/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Tio miljoner räcker långt som pensionär – men det beror på</a>



<a href="https://www.news55.se/privatekonomi/isk-skatten-kan-hojas-2027-sa-mycket-dyrare-kan-ditt-sparande-bli/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">ISK-skatten kan höjas 2027 – så mycket dyrare kan ditt sparande bli</a>



<a href="https://www.news55.se/privatekonomi/efterlevandeskyddet-i-din-premiepension-ett-skydd-man-latt-missar/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Efterlevandeskyddet i din premiepension – ett skydd man lätt missar</a>

News55:s kategori om allt från skatt till pensioner samlar allt det senaste som berör din plånbok. Privatekonomi innefattar försäkringar, resor, sommarhuset, kontanthantering i butiker, inflation och prisökningar, bränslekostnader, elräkningar, arv och mycket mer.

News55 rapporterar dessutom om börsen och aktiehandeln både i Sverige och utomlands.

Privatekonomi

Sparekonomen om fördelarna – och riskerna – med portföljbelåning

En person i Skärholmen i Stockholm larmade hemtjänsten efter att ha ramlat och skadat sig i hemmet. Personal kom till bostaden men saknade nyckel och lämnade platsen – trots att personen uppgav att det fanns blod i lägenheten. Först vid tredje larmet kom hjälpen – då visade det sig att personen blödde och hade brutit armen på flera ställen, skriver Mitt i.



Händelsen inträffade tidigare i augusti och har nu utretts enligt lex Sarah.



Personen hade ramlat i sin lägenhet och slagit upp en tidigare skada i armen. Personen kunde inte ta sig upp på egen hand och aktiverade därför sitt trygghetslarm, skriver <a href="https://www.mitti.se/nyheter/hemtjanstkund-lamnades-blodande-och-med-bruten-arm-6.3.379498.c57a68a6a0" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Mitt i</a>.



MISSA INTE: <a href="https://www.news55.se/samhalle/news55-arrangerar-aldreriksdagen-2026-du-ar-inbjuden/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">News55 arrangerar Äldreriksdagen 2026 &#8211; Du är inbjuden</a>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-personalen-fran-hemtjansten-saknade-nyckel">Personalen från hemtjänsten saknade nyckel</h2>



Hemtjänstpersonal åkte till bostaden, men kunde inte ta sig in eftersom dörren var låst och personalen saknade nyckel.



Genom ett fönster kunde personalen däremot prata med personen där inne.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-lamnade-platsen-utan-att-kontakta-trygghetsjouren">Lämnade platsen utan att kontakta trygghetsjouren</h2>



Enligt lex Sarah-rapporten berättade personen att det fanns blod i bostaden och bad om hjälp. Trots det lämnade personalen platsen utan att kontakta trygghetsjouren eller på annat sätt försäkra sig om att hjälp var på väg.



Personalen ska ha kontaktat en kollega för stöd, men övriga kollegor fick enligt rapporten inte kännedom om situationen förrän personen larmade en andra gång.



<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="576" src="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/skarholmen-1024x576.png" alt="" class="wp-image-1197587" srcset="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/skarholmen-300x169.png 300w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/skarholmen-1024x576.png 1024w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/skarholmen-768x432.png 768w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/skarholmen-1536x864.png 1536w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/08/skarholmen.png 1920w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Omsorgstagaren bor i Skärholmen i södra Stockholm. Foto: Pär Bäckström/TT</figcaption></figure>



Då fattades beslut om att avvakta och se om ytterligare ett larm skulle komma innan personal återvände till bostaden.



Först efter det tredje larmet gick ärendet vidare.



Under tiden låg personen kvar skadad i lägenheten.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-anhorig-tog-sig-in-genom-fonstret">Anhörig tog sig in genom fönstret</h2>



Till slut tog sig en anhörig in genom ett fönster och kunde öppna dörren för ambulanspersonalen. Ambulansen anlände mer än en och en halv timme efter det första trygghetslarmet.



Det konstaterades senare att armen var bruten på flera ställen.



I lex Sarah-rapporten beskrivs den fördröjda hjälpen som något som orsakade personen ”ett betydande fysiskt och psykiskt lidande”.



<h2 class="wp-block-heading" id="h-fatt-en-genomgang-av-rutinerna">Fått en genomgång av rutinerna</h2>



Den interna utredningen visar att personalen brustit i flera rutiner.



Bland annat gjordes ingen kontroll av om det fanns en nyckel till bostaden i hemtjänstens nyckelskåp.



Efter händelsen har den berörda personalen fått en genomgång av rutinerna för bland annat trygghetslarm, inställelsetider, nyckelhantering och kontakter med trygghetsjouren.



Läs mer på News55:



<a href="https://www.news55.se/samhalle/farre-aldre-rostar-nu-far-de-vykort-hem-med-uppmaning-att-rosta/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Färre äldre röstar – nu skickas vykort med uppmaning att rösta</a>



<a href="https://www.news55.se/samhalle/darfor-kan-25-procent-bli-odesgransen-for-liberalerna/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Därför kan 2,5 procent bli ödesgränsen för Liberalerna</a>



<a href="https://www.news55.se/samhalle/moderaterna-vill-infora-oppet-register-over-farliga-man/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Moderaterna vill införa öppet register över farliga män</a>



<a href="https://www.news55.se/samhalle/allt-fler-kan-behova-jobba-till-69-men-alla-tror-inte-att-de-orkar/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Allt fler kan behöva jobba till 69 – men många tror inte att de orkar</a>



<a href="https://www.news55.se/samhalle/studie-ga-pa-bio-kan-bromsa-ditt-aldrande/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Studie: Gå på bio kan bromsa ditt åldrande</a>

Person med hemtjänst lämnades blödande och med bruten arm

Succéentreprenören riskerar utvisning – trots kunder och investeringar

Motvind för Moderaterna i ny opinionsundersökning

Dök upp med sticksår – misstänkt mordförsök

Dök upp med sticksår – misstänkt mordförsök | - News55 är en nyhetssajt med fokus på nyheter för personer över 55 år

Dök upp med sticksår – misstänkt mordförsök

Senaste nytt

Kategorier