En omtalad studie som hävdar att kvinnor måste vara dubbelt så bra som män för att lyckas inom akademin har visat sig vara felaktig. Istället framkommer att män kan ha underskattats, menar två forskare.
Joakim K E Johansson
Uppdaterad: 17 jan. 2026Publicerad: 17 jan. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Den svenska forskningsvärlden har i nära 30 år lutat sig mot en siffra som kommit att symbolisera könsdiskriminering i akademin. Men nu ifrågasätts hela grunden för den klassiska slutsatsen.
En ny vetenskaplig omprövning visar att den uppmärksammade studien från 1997 inte håller för närmare granskning, skriver Forskning & Framsteg.
MISSA INTE: Professorn om USA:s kritiserade kostråd: “Klart bättre än de svenska”, News55
När artikeln publicerades i Nature i maj 1997 slog den ner som en bomb. Christine Wennerås och Agnes Wold hade granskat Medicinska forskningsrådets bedömningar av postdoktorala ansökningar och dragit slutsatsen att kvinnor behövde vara 2,4 gånger mer meriterade än män för att bedömas som lika kompetenta.
Siffran fick enorm spridning och citerades i allt från EU-rapporter till svenska jämställdhetsprogram.
Bygger på en metodmiss
Men enligt en ny studie har ingen på allvar kontrollerat om analysen verkligen höll. Först nu har forskarna Ulf Sandström och Ulla Riis gjort en fullständig genomgång av materialet. I en artikel i tidskriften Quantitative Science Studies visar de att resultatet bygger på en metodmiss som ger sken av diskriminering.
”Vi bestämde oss för att göra om analysen från grunden”, skriver forskarna enligt Forskning & Framsteg. Genom tillgång till Medicinska forskningsrådets arkiv kunde de kontrollera samtliga datapunkter och återskapa bedömningarna steg för steg.
ANNONS
ANNONS
Fanns ingen könsbias
En central del av kritiken gäller hur meriter mättes. Christine Wennerås och Agnes Wold kopplade kompetens till publicering i vetenskapliga tidskrifter, baserat på tidskrifternas förväntade citeringar. Problemet, menar Sandström och Riis, är att olika forskningsfält har helt olika publiceringstraditioner.
”Här jämförs äpplen och päron”, konstaterar de.
När alla discipliner slogs ihop i en och samma analys såg det ut som könsdiskriminering. Men när forskarna tog hänsyn till ämnesområden, publiceringsmönster och de elva beredningsgruppernas arbetssätt försvann könseffekten helt.
”Det som tolkats som könsbias visade sig vara en analytisk artefakt”, skriver de.
MISSA INTE: “Mamma är lik sin mamma” – nu vetenskapligt bevisat. News55
Män underskattades
Omprövningen leder till ett oväntat resultat: högproduktiva mäns kompetens kan i själva verket ha underskattats. Samtidigt betonar forskarna att deras slutsatser inte innebär att diskriminering saknas inom akademin.
ANNONS
”Våra resultat säger inte att systemet är jämställt, men att bevisen i just detta fall var svagare än man trott”, framhåller de.
Enligt Forskning & Framsteg ser Ulf Sandström och Ulla Riis sin studie som en påminnelse om vetenskapens kärna. Även de mest inflytelserika och politiskt användbara resultaten måste tåla granskning – annars riskerar felaktiga slutsatser att leva vidare som sanningar.
LÄS ÄVEN:
Så styr tarmen ditt åldrande – tarmbakteriernas hemlighet. News55
Svårt att gå ner i vikt trots försök? Läkaren förklarar varför. Neww55
Kaos på äldreboende – anklagelser om övergrepp. News55
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se
Joakim K E Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS