Svårt att rekrytera: Så många antas till statens hårdaste jobb

När något allvarligt händer är det Nationella insatsstyrkan som kallas in, till exempel vid gisslansituationer, terrorattentat eller skolattacker. 

Styrkan har ingen fast hemvist, utan verkar överallt i Sverige där det finns behov, enligt Polisen. Nu visar P1-dokumentären ”Insatsstyrkan inifrån” att det är svårt att få fram folk till den, enligt Sveriges Radio.

Styrkans chef, som i dokumentären bara kallas Mårten, säger att en insatsoperatör måste vara vältränad, ha hög kognitiv förmåga och vara mycket stresstålig. Det är en ovanlig kombination, enligt GP. 

Den vanligaste orsaken till att kandidater avbryter är att de inte förberett sig på hur tuffa testerna är, fysiskt och psykiskt, enligt Polisen. Man får alltid söka igen.

MISSA INTE: Din gåva kan kosta dig en rejäl skattesmäll

Många antas för en viss period

De flesta operatörer stannar 10–14 år, enligt Polisen. Det beror bland annat på att den fysiska arbetsförmågan inte får begränsa att man kan göra insatser. Därför behöver styrkan hela tiden nya operatörer.

Vardagen består mest av övning. Ungefär 80 procent av tiden går åt till övning och förberedelser och 20 procent till uppdrag. Ett uppdrag kan ta några timmar, men också pågå i flera dagar eller bli en utlandsinsats. 

Operatörerna räknar med att vara borta 5–6 veckor per år och har dessutom beredskap några veckor varje år, då de snabbt måste kunna ta sig till jobbet när larmet går.

MISSA INTE: Ångtåg, vikingar och hästar – den bortglömda ön som har allt