News55
måndag
5 oktober

De får Nobelpriset i medicin – skapade strömbrytare för hjärnans nervceller

medicin
Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen och Nobelkommittén, tillkännager att Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel får Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2026. Beskedet gavs vid en pressträff på Nobel Forum i Stockholm. Pontus Lundahl/TT
Jan Nyman
Jan
Nyman
Uppdaterad: Publicerad:

Tre forskare delar på årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel belönas för upptäckter som gjort det möjligt att styra nervceller med hjälp av ljus.

ANNONS

Metoden har förändrat hjärnforskningen i grunden – och används bland annat för att förstå hur nervceller formar våra minnen, känslor och beteenden.

“Optogenetiken har gett oss möjligheter att kartlägga hjärnan på ett sätt som vi tidigare bara kunde drömma om”, säger Per Svenningsson, ordförande i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin i ett pressmeddelande.

MISSA INTE: Experten: Då ska du inte använda aluminiumfolie till maten

Började med något betydligt mindre

Årets Nobelpris går till forskarna ”för deras upptäckter rörande ljusstyrda jonkanaler och optogenetik”.

Men historien bakom den avancerade forskningen började med något betydligt mindre: en encellig alg som simmade mot ljuset.

Peter Hegemann ville förstå hur algen Chlamydomonas kunde röra sig mot en ljuskälla.

Tillsammans med Georg Nagel upptäckte han i början av 2000-talet ett protein i algen, channelrhodopsin, med en speciell egenskap.

ANNONS
medicin
Abdel El Manira, professor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, talar vid pressträffen där Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel tillkännages som mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2026. Foto: Pontus Lundahl/TT

När forskarna förde in proteinet i andra celler blev även dessa ljuskänsliga. När proteinet träffades av blått ljus öppnades en kanal och laddade joner strömmade in i cellen. Resultatet blev en elektrisk impuls.

Nästa stora steg togs av Karl Deisseroth.

Han förde in genen för channelrhodopsin i nervceller från råttor. Genom att rikta blått ljus mot cellerna lyckades han utlösa nervsignaler.

Genombrottet publicerades 2005 och två år senare fick han tekniken att fungera i hjärnan hos levande möss.

Den nya metoden fick namnet optogenetik.

Tekniken fick snabbt genomslag över hela världen.

ANNONS

Pristagarna i medicin får dela på tolv miljoner kronor

ANNONS

Med hjälp av ljus kan forskare styra utvalda nervceller och därmed undersöka vilka nervkretsar som ligger bakom specifika minnen, känslor och beteenden.

Det har också blivit möjligt att studera nervkretsar som är inblandade i bland annat psykiatriska diagnoser.

Men forskningen kan få ännu mer konkreta medicinska användningsområden. Inom klinisk forskning används optogenetik för att försöka återskapa synen hos blinda.

Nobelkommittén beskriver pristagarnas arbete som grunden för ”en ny epok inom neurovetenskapen”.

Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel delar på prissumman på 12 miljoner kronor.

Läs mer på News55:

Därför ligger du och scrollar när du borde sova – egentligen

Fakta om ryggont – då ska du söka vård

ANNONS

Dödligheten i hjärtsvikt minskar kraftigt – men fler väntas leva med sjukdomen

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jan Nyman
Jan
Nyman

Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.

Jan Nyman
Jan
Nyman

Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.

ANNONS
ANNONS