Muscovadosocker i bakningen, honung i teet och agavesirap i smoothien – många väljer ”naturlig” sötning i hopp om bättre hälsa. Men enligt experterna är skillnaden ofta mindre än vi tror. När det gäller tillsatt socker är det mängden, inte sorten, som avgör hur kroppen påverkas.


Mest läst i kategorin
Världshälsoorganisationen rekommenderar att högst tio procent av vårt dagliga energiintag ska komma från fria sockerarter. Det gäller inte bara vitt strösocker, utan även socker från honung, sirap, juice och juicekoncentrat. Det som däremot inte räknas hit är socker som finns naturligt i hela frukter, grönsaker och mjölk.
“I hel frukt kommer fruktosen tillsammans med fibrer, vitaminer, vatten och andra bioaktiva ämnen, vilket gör att upptaget går långsammare och inte ger samma snabba blodsockerstegringar”, säger Anna Ottosson, legitimerad dietist och tidigare vice ordförande för Dietisterna riksförbund, till Svenska Dagbladet.
Problemet uppstår när fruktos isoleras och tillsätts i koncentrerad form.
“Det finns inga hälsovinster med att välja ”fruktossocker” framför vanligt vitt socker så länge det handlar om koncentrerade former”, säger hon.
Är naturlig sötning bättre?
Honung ses ofta som ett mer hälsosamt alternativ, men i kroppen fungerar den i stort sett som annat fritt socker.
“Honung innehåller lite mer fruktos, små mängder bioaktiva ämnen och antioxidanter och en aning mer vatten än vitt socker, men skillnaden per tesked är i praktiken liten”, säger Anna Ottosson.
Agavesirap marknadsförs ibland som blodsockersmart, men innehåller i stället mycket fruktos, något som kan belasta levern och bidra till fettinlagring.
Även farinsocker, råsocker och muscovado hamnar i samma kategori.
“Mängden socker är det avgörande, inte vilken sort man väljer”, förklarar Anna Ottosson.

Supersöta frukter – ett problem?
Extremt söta frukter, som ”cotton candy”-druvor, väcker frågor om de tränar upp vårt sötsug. Emily Sonestedt, nutritionist och docent vid Lunds universitet och högskolan Kristianstad, menar att det finns en risk att våra smakpreferenser påverkas.
“Risken är att både barn och vuxna vänjer sig vid den intensiva smaken och att vanliga frukter plötsligt känns mindre söta och lockande”, säger hon.
Samtidigt visar en studie att människor ofta spontant återgår till sitt tidigare sötintag, även efter perioder med mycket söt mat.
“Det stora problemet är inte den extra söta frukten, utan processade produkter där socker smugit sig in utan någon funktion”, säger Emily Sonestedt.
Sötningsmedel – bättre eller bara annorlunda?
Livsmedelsverket betonar att godkända sötningsmedel är säkra i de mängder vi får i oss och Emily Sonestedt instämmer. Samtidigt har en stor fransk studie till exempel kopplat aspartam och acesulfam-K till en något ökad risk för hormonrelaterade cancerformer, som bröstcancer, samt fetmarelaterad cancer.
“Det allra bästa valet när man är törstig är vatten, men sockerfri dryck är ett bättre alternativ för den som vill dra ner på sockret men ändå behålla den söta smaken”, säger Josefin Edwall Löfvenborg, nutritionist på Livsmedelsverket.
Oavsett om sötman kommer från honung, socker eller sötningsmedel är experterna överens om en sak: vi tjänar på att vänja oss vid mindre söt smak överlag.
Läs mer på News55:
Fibromyalgi är verklig smärta: Kunskap avgörande
Åsa tog revansch mot ålderismen – blev ”oldfluencer”
Rekordmånga vräks när ekonomin inte går ihop
Från kaffepaus till kapital – så mycket kan mormors kopp vara värd

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.









