Tusentals svenskar drabbas av demens innan pensionsåldern. Men stödet är fortfarande utformat för betydligt äldre personer, visar ny forskning.
Jan
Nyman
Nyman
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Konsekvensen blir att många yngre par lämnas att själva hantera en vardag med försämrad ekonomi, ökat omsorgsansvar och ett otydligt stödsystem, skriver forskning.se
Omkring 10 000 personer under 65 år lever med en demenssjukdom i Sverige. När sjukdomen slår till mitt i livet påverkas inte bara den som blir sjuk, utan också partnern, arbetslivet och familjens ekonomi.
MISSA INTE: Så vet du om en anhörig känner sig ensam – och hur du kan hjälpa
“Kunskapen är begränsad”
I en ny avhandling från Jönköping University har forskaren Fanny Kårelind undersökt hur stödet fungerar för yngre personer med demens och deras partners.
“När en partner i en parrelation får en demensdiagnos påverkas båda och det gemensamma dagliga livet förändras i grunden. Trots ökande forskning inom området är kunskapen begränsad när det gäller hur stöd organiseras, erhålls och upplevs av par som lever med demenssjukdom i yngre ålder”, säger hon.
Avhandlingen bygger på uppgifter från det nationella kvalitetsregistret för demenssjukdomar och intervjuer med tio par där den ena partnern fick diagnosen före 65 års ålder.
ANNONS
Resultaten visar att sjukdomen ofta får stora ekonomiska följder. När den ena partnern får kognitiva svårigheter tvingas den andra ofta minska sitt arbete för att ta ett större ansvar hemma, samtidigt som det ekonomiska stödet är begränsat.
ANNONS
Många stödinsatster utgår från äldres behov
Forskaren pekar också på att många av samhällets stödinsatser utgår från äldre personers behov. Dagverksamheter och aktiviteter upplevs därför ofta som dåligt anpassade för personer som fortfarande befinner sig mitt i arbetslivet.
Det kan leda till att yngre personer med demens blir isolerade eller helt beroende av sin partner i vardagen.
Minnesmottagningarna för demens lyfts fram
Studien visar dessutom att många par upplever att stödet från kommun och region är svårt att överblicka. Utan en tydlig kontaktperson tvingas de ofta själva samordna insatserna, något som beskrivs som både krävande och energikrävande.
Samtidigt lyfts minnesmottagningarna fram som en viktig trygghet och en fungerande kontakt in i vården.
Enligt Fanny Kårelind behövs nu ett annat sätt att organisera stödet.
ANNONS
“Resultaten pekar på behovet av ett mer proaktivt, samordnat och individuellt anpassat stöd som erkänner paret som en gemensam enhet och som bättre möter de särskilda utmaningar som demenssjukdom i yngre ålder innebär”
Läs mer på News55:
Allt fler litar på AI för hälsan – seniorerna går mot strömmen
Radiopsykologens tips för att må bättre: “Prata med dig själv”
Studie: Skräpmat kan öka risken för demens – charkuterier pekas ut
Nytt läkemedel mot kolesterol godkänt – kan ersätta sprutor
435 apotek stängda i sommar – “Jag blir jätteledsen”
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jan
Nyman
Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.
Jan
Nyman
Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.
ANNONS
