Frontotemporal demens, även kallad frontallobsdemens, skiljer sig från många andra demenssjukdomar. I stället för glömska är det ofta personlighetsförändringar, bristande omdöme och förändrat beteende som märks först. Sjukdomen drabbar dessutom många i relativt ung ålder, vilket gör att den inte sällan förväxlas med stress, depression eller annan psykisk ohälsa.


Ekberg
När de flesta tänker på demens är glömska det första som kommer upp i tankarna. Men vid frontotemporal demens ser sjukdomsbilden ofta helt annorlunda ut.
Den ovanliga demensformen, som också kallas frontallobs- eller pannlobsdemens, angriper främst hjärnans pannlober och främre delar av tinningloberna. Därför påverkas funktioner som impulskontroll, omdöme, socialt beteende och språk innan minnet försämras påtagligt.
Personligheten kan förändras
Ett av de mest typiska tecknen är att en tidigare omtänksam och social person gradvis börjar bete sig annorlunda.
Den som insjuknar kan bli mer impulsiv, få sämre omdöme eller tappa förmågan att känna empati. Vissa blir apatiska och känslomässigt avtrubbade, medan andra kan få vredesutbrott eller uppträda på sätt som omgivningen uppfattar som olämpliga. Även förändrade matvanor och överkonsumtion av exempelvis alkohol eller nikotin kan förekomma.
Minnet ofta bättre bevarat
Till skillnad från Alzheimers sjukdom är minnesförmågan ofta relativt väl bevarad i början av sjukdomen.
Det gör att personer med frontotemporal demens ibland klarar vardagliga minnestester ganska bra, trots att anhöriga märker tydliga förändringar i beteende och personlighet. Just därför kan diagnosen vara svår att ställa.
Kan börja med språksvårigheter
Hos vissa börjar sjukdomen inte med beteendeförändringar utan med problem att hitta ord eller förstå språk.
Denna variant kallas primär progressiv afasi (PPA). Personen kan få allt svårare att uttrycka sig eller förstå innebörden av ord, samtidigt som andra kognitiva förmågor till en början fungerar relativt väl.
Drabbar ofta personer mitt i livet
Frontotemporal demens är en av de vanligaste demenssjukdomarna bland yngre personer. Många insjuknar mellan 50 och 60 års ålder, även om sjukdomen också förekommer efter 65 års ålder.
Eftersom de drabbade ofta fortfarande arbetar och lever ett aktivt liv kan de första symtomen lätt misstolkas som utmattning, depression eller andra psykiska besvär.
Ingen botande behandling
Forskning tyder på att ärftliga faktorer har större betydelse vid frontotemporal demens än vid många andra demenssjukdomar. I omkring tio procent av fallen kan specifika genmutationer vara den direkta orsaken till sjukdomen.
I dag finns ingen behandling som kan stoppa sjukdomsförloppet. Däremot kan olika stödinsatser och symtomlindrande behandlingar underlätta vardagen för både den som är sjuk och de anhöriga.
Diagnosen ställs vanligtvis efter omfattande medicinska och neuropsykologiska utredningar vid specialistmottagningar.
Läs mer på News55:
Ny vårdgaranti: Så länge ska du som patient behöva vänta
Moderaterna vill sänka skatten för pensionärer – som har jobbat
Ditt husdjur kan få begravas med dig – beroende på var du bor
Var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd

Ekberg
Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.

Ekberg
Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.




