Debatten om barn och skärmar är hetare än någonsin. Men forskningen visar att det inte bara är antalet timmar framför mobilen som spelar roll – utan innehållet, sömnen och hur tekniken används.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 25 feb. 2026Publicerad: 25 feb. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Begreppet ”brain rot”, eller ”hjärnröta”, har blivit ett av nätets mest laddade uttryck. När Oxford University Press utsåg ”brain rot” till årets ord 2024 var det ett tecken på hur djupt oron över skärmanvändning har satt sig i samhällsdebatten.
Uttrycket syftar på att överdrivet skrollande av korta videoklipp i appar som TikTok, YouTube och Instagram kan försämra koncentrationsförmågan och göra tankeförmågan trögare.
Kortformat och koncentration
En färsk metaanalys visar att ökad konsumtion av korta videoklipp kan kopplas till mer ångest och sämre kognitiv förmåga. Samtidigt är sambanden komplexa, det handlar inte nödvändigtvis om direkta orsaker.
Författaren Catherine Price, som skrivit boken How to Break Up with Your Phone, menar att många upplever att deras fokus har försämrats.
”Jag tror att det förklarar en stor del av den stress och utmattning som många människor upplever i dag”, sade Price i en intervju med Washington Post.
ANNONS
Hjärnan och skärmen
ANNONS
Forskning på barn och unga visar att hög skärmanvändning kan hänga samman med mätbara skillnader i hjärnan. I en studie med över 7 000 barn kopplades mer skärmtid till minskad tjocklek i hjärnbarken i vissa områden.
Forskarna betonar dock att det rör sig om samband, inte bevis för att skärmar orsakar förändringarna, skriver Svenska Dagbladet. Det kan lika gärna vara så att barn med koncentrationssvårigheter söker sig oftare till skärmar.
En annan viktig faktor är sömnen. Skärmtid sent på kvällen kan leda till att barn inte får de rekommenderade åtta timmarnas vila. Långvarig sömnbrist under tonåren har i sin tur kopplats till förändringar i hjärnans ”vita substans”, som påverkar hur effektivt signaler skickas mellan olika delar av hjärnan.
All skärmtid är inte lika
Samtidigt visar forskning att allt skärmanvändande inte ger samma effekt. I en ny studie där sociala medier togs bort från barns telefoner fortsatte de använda mobilerna lika mycket, men utan lika tydliga negativa konsekvenser.
Även AI-verktygs påverkan på hjärnan diskuteras. Forskaren Nataliya Kos’myna vid MIT lät studenter skriva uppsatser med och utan AI-chattbotar. De som använde AI visade lägre hjärnaktivitet och hade svårare att minnas vad de själva skrivit. Samtidigt var studien liten, vilket gör att resultaten bör tolkas försiktigt.
Sammanfattningsvis pekar forskningen mot en mer nyanserad bild: det är inte bara hur länge vi sitter framför skärmen som avgör effekten, utan vad vi gör där, och hur det påverkar sömn, fokus och lärande.
Läs mer på News55:
ANNONS
Finanspolitiska rådet sågar budgeten: ”Anmärkningsvärt”
Ny bluffvåg: Så skyddar du dig mot de nya bedragarna
Vill du sluta jobba tidigare? Så påverkas din garantipension
Ny forskning: PFAS kopplas till förändringar i barns hjärnor
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS