Studie – det är bästa lindringen för artros: "En del blir hjälpta"

“Ett magert underlag”

Men Ewa Roos, professor i muskuloskeletal funktion och fysioterapi vid Syddansk universitet i Odense, anser att slutsatsen är för långtgående.

Hon är även ordförande för expertgruppen bakom Socialstyrelsens riktlinjer för artrosbehandling.

“Det ingår data från 233 patienter som använt knäortos, oavsett typ, i nio olika studier och det är ett magert underlag för att dra de slutsatser de gör”, säger hon till Aftonbladet.

Stor skillnad mellan knäskydd mot artros

Enligt Ewa Roos är det dessutom stor skillnad mellan olika knäskydd.

En individuellt anpassad ortos kan avlasta en del av knäleden, medan enklare knäskydd från sportbutiker inte har samma funktion.

För vissa patienter kan en ortos vara till stor hjälp. För andra är den besvärlig att använda och kan både skava och orsaka obehag.

Trots den nya studiens resultat är det inte knäskydd som utgör grunden i svensk artrosbehandling.

I stället rekommenderas patientutbildning, individuellt anpassad träning och viktkontroll vid behov.

Ewa Roos betonar att träning inte bara handlar om att bygga starkare muskler. Lika viktigt är att förbättra kontrollen över den drabbade leden.

Rätt träning kan minska både smärta och stelhet. För vissa patienter kan förbättringen också innebära att en operation inte längre behövs.

Träningen kan göra ont

Men det finns en sak som många behöver känna till: Träningen kan göra ont, särskilt i början.

“Räkna med att det gör ont när du börjar träna, det är helt normalt. Men man ska efter träning inte känna mer än en acceptabel smärta. Och dagen efter ska smärtan ha lagt sig. Då tränar man tillräckligt mycket, men inte för mycket”.

För personer med övervikt kan även viktnedgång göra stor skillnad.

Det beror inte enbart på att knäleden utsätts för mindre belastning. Fettvävnad kan också bidra till inflammation och därmed ökad smärta.

Viktigt att förstå sjukdomen

Ewa Roos framhåller dessutom betydelsen av att förstå sjukdomen och lära sig hantera besvären.

Hon är däremot skeptisk till behandlingar som ultraljud, TENS och akupunktur, eftersom det saknas tillräckligt stöd för att de ger bättre effekt än motsvarande overksam behandling.

Enligt professorn är det framför allt patientens egen möjlighet att påverka sjukdomen som behöver stå i centrum.

“Man måste kunna få kontroll på sitt knä och lita på det”.

Läs mer på News55:

Förkorta förkylningen – med koksalt i näsan

Rädd bakom ratten: Bil-ångest vanligare än många tror

Bingo Rimérs extrema jakt på att stoppa åldrandet