News55
torsdag
29 oktober

Att bli sitt barns barn: Verkligheten ingen pratar om

barn
Det blir lätt konstigt i dynamiken när barnet går från att vara stöttat, till att bli den stöttande till föräldern. Foto: Getty Images
Frank Kummel
Frank
Kummel
Uppdaterad: Publicerad:

I debatten om anhörigvård är det barnen som talar. Om stressen, logistiken och samvetskvalen. Men vad händer egentligen inuti den förälder som plötsligt ska projektledas av sitt eget barn?

ANNONS

Emma Stenström skriver i Dagens Industri om hur hon blivit en av Sveriges 600 000 “yrkesverksamma anhöriga” – medelålders barn som jonglerar jobb och föräldraomsorg utan ett eget socialt skyddsnät att luta sig mot. 

Hon talar om VAB utan namn, om att aldrig kunna stänga av telefonen, om att vara spindeln i nätet för hemtjänst, vårdbesök och bankärenden, skriver DI.

Det är ett viktigt perspektiv. Men det finns ett annat.

MISSA INTE: Experterna eniga: Riksbanken höjer styrräntan den 4 november

Rollbytet mellan förälder och barn ingen förbereder sig på

Att bli gammal och behöva hjälp är en sak. Att behöva hjälp av sitt eget barn är en annan. Den förälder som en gång packade matlådan, skjutsade till fotbollsträningen och lånade ut bilen är plötsligt den som behöver följas till läkaren, påminnas om mediciner och hämtas på Ica av rörmokaren – guidad per telefon av dottern i en annan stad.

Det är ingen liten förflyttning. Det är en identitetsförändring.

Forskning om äldres upplevelse av att ta emot omsorg visar att behovet av självbestämmande och delaktighet ofta förbises – inte av ond vilja, utan för att systemen och de anhöriga fokuserar på att lösa praktiska problem. 

ANNONS

Kunskapen om mänskliga rättigheter och den äldres rätt till integritet är dessutom låg i omsorgens vardag, konstaterar Socialstyrelsen i sin lägesrapport.

ANNONS

Viss hjälp kräver dina barn

Emma Stenström beskriver samvetskvalen hon känner gentemot sin mamma, jobbet och alla runt omkring. Men samvetskval är inte ett enriktat flöde. Den förälder som ser sitt barn kasta sig iväg med noll varsel, jobba ikapp varenda helg och gå med knuten mage in i föreläsningssalen – den föräldern bär sin egen version av skulden.

Att behöva hjälp är inte bara en logistisk fråga. Det är att dagligen påminna sig om att man inte längre klarar det man alltid klarat. Att man är bördan i någon annans kalender. Att ens oförmåga att betala en räkning online, hitta hem från Ica eller komma ihåg att stänga spisen kräver att ett vuxet barn ständigt är på beredskap.

Välfärdsstaten frigjorde tidigare generationer från att bo tillsammans med sina föräldrar på ålderns höst. 

Kvar blev det känslomässiga beroendet – och nu, i takt med att samhället övergått till en kvarboende-ideologi där allt fler äldre bor kvar hemma längre, är det de vuxna barnen som tar den organisatoriska smällen, skriver DI.

MISSA INTE: Samhällets ljud förstör din kropp – och hur du hittar lugnet

Samhällets räkning – och vem som betalar den

ANNONS

Anhöriga besparar samhället uppskattningsvis 194 miljarder kronor per år. Det är en imponerande siffra. Men den räkningen betalas inte bara av de 600 000 yrkesverksamma barnen. Den betalas också av de föräldrar som hellre klarar sig själva än vet om att deras existens kostar deras barn sömnlösa nätter och utebliven semester.

Regeringen stärker nu anhörigstödet med 300 miljoner kronor per år, bland annat med reformen om fast omsorgskontakt som utvidgas till att gälla även på äldreboenden från juli 2026, skriver Regeringen. Det är ett steg åt rätt håll – men stödet riktas i första hand mot de anhöriga, inte mot den äldre.

Stenström avslutar sin text med att fundera på hur hon ska underlätta för sin son när det en gång är hennes tur. Flytta senast vid 80. Döstäda. Skriva fullmakter. Träna upp en “sonbot”.

Det är en generös tanke. Men också ett uttryck för precis den skuld som hennes egen mamma förmodligen bär – önskan att inte vara till besvär, att minska sin egen närvaro i sitt barns liv.

Frågan är om vi har ett system som gör det möjligt att åldras utan att behöva välja mellan att vara en börda för sina barn eller en kund hos en underbemanning.

Läs mer om ekonomi:

Svenskar sticker ut: Fler börsbrottslingar än hela Europa

8 november är sista chansen – så fixar du skatten för 2027 redan nu

ANNONS

Tre typer av bedrägerier inför Black Friday – “Nya påfund”

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank
Kummel

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel
Frank
Kummel

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

ANNONS
ANNONS