Bryggt svagdricka i 100 år utan recept: "Grund för vår svenska matkultur"

När Hjo Bryggeri fyller 100 år i maj är det med en verksamhet som i stora delar ser ut som den alltid har gjort. Det vedeldade bryggverket används fortfarande och något nedskrivet recept finns inte. Traditionen förs vidare av Annika Blixt, fjärde generationens svagdrickebryggare, skriver Dagens Nyheter i ett reportage.

MISSA INTE: Tunnlarna som kostar svenskar miljoner – här fångar kamerorna flest fortkörare

Varje december ringlar köerna långa på torgmarknader och i reko-ringar i regionen. Många vill säkra julens svagdricka – den mörka, söta och alkoholsvaga dryck som druckits i Sverige sedan medeltiden och som fortfarande har en självklar plats på många julbord.

”Jag får säkert hundra sms varje år – nej, det räcker banne mig inte, det är ännu fler. De säger att jag har räddat deras jul genom att göra svagdrickan. Tänk att få rädda julen!”, säger Annika Blixt till Dagens Nyheter.

Främst förknippad med högtider

Hon tog över bryggeriet för snart tre år sedan efter sin farbror. Hantverket har gått i arv utan större förändringar.

”Min farbror gjorde som farfar alltid gjort och ville inte ändra på det som fungerade – och det är nog anledningen till att vi fortfarande finns kvar”, säger Annika Blixt.

Svagdricka bryggs på malt och humle, men får sin sötma och färg från socker och sockerkulör. Drycken har gradvis tappat sin roll som vardagsdryck och är i dag främst förknippad med högtider. Enligt måltidsforskaren Richard Tellström speglar svagdrickan utvecklingen av svensk matkultur.

”Det är en av våra stora maltdrycker och en grund för vår svenska matkultur. Hade du kommit och hälsat på mig för 250 år sedan var det den drycken jag hade bjudit dig på”, säger Richard Tellström till tidningen.

MISSA INTE: Så klarar du elräkningen – 10 akuta och långsiktiga åtgärder