I dag är fettisdagen mest en ursäkt för att ta en extra lång fikapaus. En semla till kaffet, kanske två om ingen ser. Men historiskt var fettisdagen något helt annat. Det var inte en mysig tradition – det var en kontrollerad folkfest i överdrift.
Fettisdagen – när svenskarna festade som galningar
Staffan Ekberg
Uppdaterad: 17 feb. 2026Publicerad: 17 feb. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Fettisdagen var den sista dagen före den kristna fastan. Under de följande 40 dagarna fick man inte äta kött, fett eller socker, och helst inte dricka alkohol heller.
Med andra ord – nästan allt som gjorde livet värt att leva. Lösningen blev enkel – man passade på att äta och dricka så mycket som möjligt innan förbudet slog till.
Sju mål mat och hetvägg
Det här gjorde fettisdagen till en sorts svensk variant av Mardi Gras.
Man åt inte för att bli mätt, utan för att bli övermätt. Kött, fläsk, smör, bakverk och öl. Allt serverades i stora mängder, ofta under hela dagen. Det var socialt accepterat att överdriva. Poängen var att verkligen känna att man ”levde” innan den långa perioden av självdisciplin.
I Sverige kunde fettisdagen vara en riktig maratondag i ätandets tecken. Det var inte ovanligt att man åt upp till sju mål mat under samma dag, och särskilt under 1800-talet dukades det fram rejäla rätter som fettisdagssoppa och fläskkorv.
Fastlagsbullen fanns redan då, men hade ännu inte den status den har i dag. Den sågs snarare som en frivillig efterrätt och serverades oftast i en djup tallrik med varm mjölk – det som kallas hetvägg.
Läs även: Ulf Elfvings första semla kostade 35 öre: ”Vi ska kunna äta semla när vi vill”
ANNONS
ANNONS
Åt ihjäl sig
Semlan, som i dag är huvudpersonen, såg heller inte ut som vi är vana vid. Den åts nästan alltid som hetvägg – en vetebulle i varm mjölk, ofta med extra socker och grädde. Tung, fet och värmande. En rätt som snarare liknade efterrätt och middag i samma skål.
Den mest berömda fettisdagen i svensk historia slutade dessutom med döden. År 1771 åt kung Adolf Fredrik en extrem festmåltid med hummer, surkål, kaviar och champagne.
Som avslutning åt han fjorton semlor med varm mjölk. Kort därefter dog han, 51 år gammal. Oavsett om semlorna var den direkta orsaken eller inte, har han gått till historien som kungen som åt ihjäl sig.
Semlan lever kvar
Så småningom tappade fastan sin religiösa betydelse. Folk slutade avstå från mat, men semlan levde kvar. Fettisdagen förlorade sin vilda karaktär och blev i stället en folklig fikatradition.
I stället för att äta upp sig inför 40 dagars försakelse, äter vi nu med full vetskap om att det inte finns några regler dagen efter.
Det märkliga är att vi fortfarande firar som om något stod på spel. Vi äter fortfarande enorma mängder semlor under några få vinterveckor, trots att ingen längre behöver ”passa på”.
ANNONS
Läs mer på News55:
Semlor blir dyrare för varje år – så mycket kostar de nu
Edward Blom ratar semlor – inte ätit på över 20 år
Vilse i kaffedjungeln? Kaffesorternas namn berättar mer än du tror
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Staffan Ekberg
Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.
Staffan Ekberg
Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS