Den har anklagats för att döda kungar, hota folkhälsan och förstöra svenska traditioner. Ändå fortsätter semlan att regera varje vinter – som bakverk, symbol och ständigt irritationsmoment i det svenska folkhemmet.
Första semlan kostade 35 öre: ”Vi ska kunna äta semla när vi vill”
Ulf Elfving
Uppdaterad: 04 feb. 2026Publicerad: 04 feb. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det fanns en tid då den klassiska, svenska semlan anklagades för kungamord.
Jodå. Det var den 12 februari 1771 som kung Adolf Fredrik dog efter att ha gjort rent hus på en buffé med hetvägg, som semla hette då, när den serverades med mjölk. 14 stycken lär han ha satt i sig.
Ingen levande svensk kan ha missat att höra talas om den gamle kungens gastronomiska bravad.
Förbjud fettisdagen
Men vet man än i dag vad han egentligen dog av? Läkarna sa att det var stroke. Men greve Johan Gabriel Oxenstierna hävdade med en dåres envishet att kungen åt ihjäl sig på hetväggarna. Och nu skulle den farliga bullen ut ur landet. Förbjud fettisdagen, krävde greven, och må ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord.”
Vad som ofta inte nämns i kungens dödsrunor är att han inledde kalasmåltiden – som ska ha varit den första han åt efter att ha kommit ut från ett hälsohem (!) – med hummer, ostron, surkål, kött med rovor, kaviar och böckling. Och säkert lite annat smått och gott. Genomgående drack han champagne, här skulle firas!
ANNONS
Frihet för semlan
Vi är många som gläds åt att grevens bannlysning av semlor aldrig blev verklighet. För visst är semlan en av de få ljuspunkterna i den bedrövliga årstid som omsluter oss just nu?
ANNONS
Och varför ska den bara få vara det nu, under en kort tid?
Jag brukar emellanåt med visst dödsförakt kräva frihet för oss som vill äta vad vi vill när vi vill. Lutfisk till pingst. Surströmming i mars. Marsipan i juli. Och kanske semlor i september.
Reaktionerna brukar inte låt vänta på sig. Semmelpuritaner och hetväggstalibaner, kalla dem vad du vill, formerar rena digitala bondetåg och proklamerar högljutt: du ska fan inte äta semlor på fel årstid, trampa inte fina gamla svenska traditioner i smutsen!
Jag känner – på allvar! – flera personer som aldrig skulle äta en semla någon annan dag på året än fettisdagen.
Och det är helt ok för mig. Bara jag får göra som jag vill.
Skräckvarianter
Men det ska förstås vara riktiga semlor. Branschen förändras ju med åren, som allt annat, och vi har sett nyare skräckvarianter som lakritssemla, baconsemla, rossinisemla med tryffel, guldsemla med bladguld i locket, blåbärssemla, varmkorvsemla, osv. i all oändlighet. Det låter mera som en omtöcknad avslutning på en grundligare fylleskiva. Tycker jag. Men visst, prova om du vill.
En viss utveckling köper jag gärna. Som i år, när allt fler blandar allt större bitar mandel i mandelmassan. Eller som när man på en större kafékedja monterar semlorna à la minute, framför ögonen på gästen: skär locket av vetebullen, klickar på mycket mandelmassa och ännu mer grädde, smäller på locket och pudrar florsocker över hela härligheten.
ANNONS
Första semlan kostade 35 öre
Läckert – men dyrt. 63 kronor. Vill du addera några pistagenötter blir det en tia till (det vill inte jag).
Min första semla kostade 35 öre. Jag köpte den för att dela ut som pris i en tävling i min skoltidning. Tittade långt och suktande efter den när vinnaren satte tänderna i den, hade helst ogiltigförklarat tävlingen och ätit semlan själv.
Men nu, inför fettisdagen den 17 februari, kan vi väl skänka en tanke åt gamle greve Oxenstierna: vilken tur alltså att han inte lyckades fördriva semlorna från Sverige!
Läs mer på News55:
Ulf Elfving: “De som byggt vårt samhälle ska inte förvägras god mat”
Olof Palmes skenäktenskap gav Sverige en fotbollsstjärna
Experten: Ålderism i hjärtat av “det svenskaste vi har”
ANNONS
Många hälsovinster med vit månad – men det kan också få dig att dricka mer
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Ulf Elfving
Skriver om mat och livet på News55. Firar i år 60 år som programledare. Utsedd till Riddare av Vasaorden "för betydelsefulla insatser som journalist och programledare". Har fått Stora Journalistpriset, Ikarospriset, Radioakademins Hederspris, Expressens Radiopris 10 år i rad.
Ulf Elfving
Skriver om mat och livet på News55. Firar i år 60 år som programledare. Utsedd till Riddare av Vasaorden "för betydelsefulla insatser som journalist och programledare". Har fått Stora Journalistpriset, Ikarospriset, Radioakademins Hederspris, Expressens Radiopris 10 år i rad.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS