Gastronomiska Akademin: "Sanningen om Janssons frestelse"

Gastronomisk kalender

I Gastronomisk kalender 1979 utreder etnologen Mats Rehnberg framväxten av frestelsen via rätten ansjovislåda, från beredningen av konserven ansjoviskryddad skarpsill som utvecklades i Bohuslän på 1700-talet och blev industriell konservprodukt 1845, över de populära ”lådor” som presenterades på 1800-talets sill- och brännvinsbord, där ansjovislådan bestod av ägg, ansjovis och ibland lök, gräddad i en smord ugnsform, fram till 1900-talets början då potatis började ersätta äggen i receptet.

Men fortfarande famlade Rehnberg i blindo i jakten på ursprunget till namnet Janssons frestelse som tycks ha uppstått någon gång på 1930-talet.

“Vetemjölsjesus”

Så långt kan vi utesluta den befängda uppgift från USA att rätten uppkallats efter den karismatiske predikanten Erik Jansson, född 1808 som bondson i Biskopskulla i Uppland, sedan verksam i Hälsingland där han 1844 utropade sig till profet och snart blev känd som ”Vetemjölsjesus” som ledare för sin antilutheranska rörelse.

Efter några bokbål på Luthers skrifter var han eftersökt av polisen och levde under täckmantel som mjölförsäljare, tills han efter att ha gripits och fritagits 1846 emigrerade till Amerika med sina lärjungar för att upprätta en koloni i Illinois, av Jansson döpt till Bishop Hill efter födelseorten.

När de kom fram till Illinois på hösten var det för sent för sådd, och de tvingades bo i jordhålor under svält och umbäranden. Hundratals dog, många i kolera, och 1849 kom ett nytt kolerautbrott som krävde 150 liv, därav Janssons hustru. Ändå strävade de kvarvarande medlemmarna på, och snart fanns en kyrka, ett stort bostadshus och uppodlad mark.

Men det fick inte Erik Jansson uppleva. Han mördades våren 1850, 41 år gammal, i samband med en domstolsförhandling i grannstaden Cambridge.

Synnerligen tvivelaktigt

Att denne fanatiske sektledare under dessa svåra förhållanden ska ha haft en svaghet – ”en maträtt med potatis, ansjovis, lök och grädde” 70 år innan rätten börjat uppträda i sin slutliga form, och dessutom med ett nära nog ekivokt namn, kan bara kallas apokryfiskt, alltså synnerligen tvivelaktigt.

Kanske kan man tänka sig att någon i USA letat efter en ryktbar svenskamerikan med det efternamnet och därefter fabulerat.

Janssons frestelse

Det skulle dröja till 1989 års Gastronomisk kalender, då författaren Gunnar Stigmark läst Mats Rehnbergs artikel och insett att han hade svaret.

Det var nämligen hans mamma Elvira Stigmark som under mellandagarna 1928 skulle bjuda syjuntan på en bit mat i våningen på Tomtebogatan, och därvid engagerat kokfrun Sofie Pauline Brogårde, som i sin repertoar hade en populär gratäng med ansjovis, lök, potatis, grädde och skorpmjöl.

Men namnet Ansjovislåda var inte vidare slagkraftigt, så fru Stigmark döpte den raskt efter den film hon just hade sett på bio, Janssons frestelse, i regi av Sigurd Wallén och med hennes favorit, den bildsköne Edvin Adolphsson i titelrollen.

Gratängen slog an, och både fru Stigmark och särskilt fru Brogårde som levde till 1970, kunde sedan marknadsföra namnet i umgänge och arbetsliv, med god spridning.

Men filmen, vars förlaga var Sigurd Walléns lustspel på Folkan 1914, och som kom att bli en av de sista stumfilmerna, tycks snabbt ha glömts bort.

Stora Kokboken

När Tore Wretman gjorde lumpen som mässkock 1938 tycks den Janssons frestelse han lagade till officerarna ha funnits i folkmun.

På Svenska Amerika Liniens fartyg, där filmen faktiskt haft sin urpremiär, hade Jansson’s Temptation anammats på menyerna, och rättens rykte spreds i USA av glamorösa passagerare som Greta Garbo, långt innan receptet alltså kom i boktryck första gången i Stora Kokboken 1940.

Hur har då missuppfattningen om Pelle Janzon (död 1889) uppstått – och fått leva vidare? Tja, påstår någon auktoritet att Janzon gjorde lådan är det lätt att det sätter sig.

Harald Borgströms ”uppslagsbok för gastronomer” från 1970, har ett bra exempel på FSF (farbröder som fabulerar):

”Ofta samlade han några vänner i sin ungkarlslya till en sen sexa efter kvällens föreställning. Då bjöds det på öl och snaps och så förstås Janzons frestelse”.

I det här fallet tycks det fatalt nog ha spridit sig till språkvetaren och lundaprofessorn Pelle Holm (1888-1980) som 1972 i 14:e upplagan av sin Bevingade ord skrev:  

”Pelle Janzon (rå oxfilé med ägg och kryddor) och Janzons frestelse (ett slags ansjovisrätt); efter operasångaren Pelle Janzon (†1889).”

Irrbloss

Holm var själv avliden och slapp skämmas när Gunnar Stigmarks artikel publicerades hösten 1988.

Men när man idag googlar Janssons frestelse smyger sig namnen Stigmark och Brogårde in bland de janzonska irrblossen. Även barnbarnet Karin Stigmark berättar där om familjens specialitet.

Vem vet, snart kanske till och med Svenska Institutet vaknar till?

Läs mer på News55:

Mikael Tornving om livet efter 65: ”Gör bara det jag har lust med”

Miljontals pensionssparare förlorar på förvalet Alecta

Sänkt matmoms idag – men risken finns att vinsten snabbt försvinner