2,8 miljoner svenskar äger aktier, men kapitalet sitter hos de äldre och portföljerna är farligt koncentrerade, och varannan svensk saknar praktiskt taget tillgångar.
Aktier: En miljonaffär för de äldre – men 39 procent gör fel
Frank
Kummel
Kummel
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Sverige brukar lyftas fram som ett föregångsland för aktiesparande. Det är inte helt fel. Vid förra årsskiftet registrerades 2,8 miljoner unika aktieägare – ett nytt rekord, skriver Di.
OECD har lyft fram landet som en av Europas mest dynamiska aktiemarknader, och det totala värdet av privatpersoners aktieinnehav har dubblats sedan 2018 och nådde 1 400 miljarder kronor.
Men bakom de imponerande siffrorna gömmer sig en helt annan verklighet. Genomsnittsdepån på Avanza var 574 000 kronor vid årsskiftet. Mediandepån var 74 000.
Den sortens gap uppstår inte av en slump – det beror på ett litet antal extremt förmögna sparare som drar upp snittet, medan den typiske aktieägaren äger blygsamt med aktier, skriver Euroclear.
MISSA INTE: Vi missar tusentals i elbesparingar – grannländerna visar vägen
Fem procent äger hälften av allting
Finansinspektionens kartläggning av svenska hushålls finansiella tillgångar är nykter läsning. Fem procent av befolkningen äger hälften av all finansiell förmögenhet.
Ungefär 60 procent har under 10 000 kronor i fonder. Varannan svensk har inga eller negligerbara tillgångar överhuvudtaget.
ANNONS
Aktiers genomsnittsavkastning på hundra år är nästan 30 000 procent på den amerikanska marknaden. Men medianavkastningen för enskilda aktier under samma period är minus 6,9 procent.
Det låter kontradiktoriskt men förklaras av att ett litet antal bolag, som Apple och Microsoft, dragit upp hela indexet, medan de flesta enskilda aktier faktiskt gett negativ avkastning, skriver Spara Sverige.
MISSA INTE: Glöm autobahn – Upptäck Tysklands temavägar
ANNONS
73 procent av tillgångarna ägs av de äldre
Åldersfördelningen är minst lika skev som förmögenhetsfördelningen. Gruppen 60 år och uppåt äger 73 procent av de totala finansiella tillgångarna, med tyngdpunkt bland dem mellan 70 och 95 år. En 80-årig Avanza-kund har i snitt 1,3 miljoner kronor i kapital, räknat på median. En 25-åring har 18 000.
Det är begripligt – sparkapital byggs upp under ett yrkesliv. Men det innebär också att yngre generationer har minimala buffertar om ekonomin viker.
Det mest oroväckande i statistiken är ändå inte ojämlikheten utan koncentrationsrisken. Snittet är 4,8 bolag per portfölj. Det är bättre än 2015, då snittet låg på tre. Men 39 procent av aktieägarna har en enda aktie i portföljen. Telia toppar listan, följt av Swedbank och Ericsson.
Alla tre har gått bra de senaste åren. Men att ha en aktie är inte ett sparande – det är ett vad. Den som istället väljer en global indexfond sprider automatiskt sin risk över tusentals bolag till en bråkdel av avgiften för en aktivt förvaltad fond.
ANNONS
Läs mer om ekonomi:
Ränta på ränta fördubblar kapitalet – men avgiften försvårar
Spara tusenlappar i mataffären – och undvik dessa fällor
Så stor bör din buffert vara – och var ska pengarna ligga
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank
Kummel
Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank
Kummel
Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
