Den som lever som sambo kan tvingas sälja sitt hem om partnern dör. Inte ens en försäkring som betalar av halva bolånet behöver räcka för att bo kvar om man inte har ordning på sitt arv.
Arv: Då riskerar du att bli av med huset – om sambon dör


Göransson
Många stresstestar bolånet mot högre räntor. Men inte många har stresstestat familjens ekonomi för vad som händer om någon i familjen dör. Det drabbar vissa familjer värre än andra.
“För sambor med barn kan det vara först då man upptäcker hur mycket kapital som faktiskt krävs för att den som blir kvar ska kunna bo kvar”, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på försäkringsförmedlaren Säkra, i ett pressmeddelande.
I ett räkneexempel från Säkra kan den efterlevande behöva få fram ytterligare 1,5 miljoner kronor för att behålla bostaden. Det gäller trots att familjen har ett bolåneskydd som betalar ut lika mycket vid ett dödsfall.
Förklaringen finns i arvsreglerna, som skiljer sig åt beroende på om ett par är gifta eller sambor.
MISSA INTE: Ny pensionsfälla 2027 – ekonom: ”Äter upp din allmänna pension”
Barnen ärver före sambon
När en gift person avlider ärver den efterlevande maken normalt före parets gemensamma barn. Barnens arv får i regel vänta tills även den andra föräldern har gått bort.
För sambor fungerar det annorlunda. De ärver inte varandra automatiskt, oavsett hur länge de har levt tillsammans.
Om den avlidne har barn är det i stället barnen som ärver. Det kan innebära att den efterlevande sambon måste köpa ut deras andel av bostaden för att kunna bo kvar.
Problemet kan uppstå även om paret har ägt bostaden tillsammans och båda har betalat på bolånet.
1,5 miljoner – trots försäkringen
Säkra visar hur stor skillnaden kan bli genom att jämföra två familjer med identisk ekonomi. Den ena familjen är gift medan den andra lever som sambor.
Båda familjerna har en bostad värd tre miljoner kronor och ett bolån på samma belopp. Dessutom har båda ett bolåneskydd som betalar ut 1,5 miljoner kronor om en av låntagarna avlider.
När försäkringen har betalats ut återstår ett bolån på 1,5 miljoner kronor. Men förutsättningarna för att behålla bostaden är ändå helt olika.
Den gifta efterlevande maken ärver normalt före de gemensamma barnen. Sambon kan däremot behöva ytterligare 1,5 miljoner kronor för att köpa ut barnens andel av bostaden.
Samma lån – helt olika utfall
Räkneexemplet visar att ett bolåneskydd inte nödvändigtvis räcker för att trygga familjens bostad. Försäkringen kan minska skulden, men den förändrar inte vem som har rätt till arvet.
Det innebär att en efterlevande sambo kan behöva ordna fram ett stort belopp trots att familjens bolån redan har minskat genom försäkringen.
Säkra understryker samtidigt att exemplet är förenklat. Hur mycket pengar som faktiskt behövs beror bland annat på vem som äger bostaden, vilka skulder som finns och om en bodelning ska göras.
Även hur försäkringsersättningen betalas ut har betydelse för den ekonomiska situationen efter dödsfallet.
Livförsäkring kan skydda familjen
Enligt Säkra kan en livförsäkring göra stor skillnad för familjens ekonomiska trygghet. Det gäller särskilt sambor med barn, där arvsreglerna kan skapa ett kapitalbehov som bolåneskyddet inte täcker.
Ett bolåneskydd kan vara en viktig trygghet genom att minska skulden när en låntagare avlider. Men det är inte samma sak som att den efterlevande har tillräckligt med pengar för att behålla bostaden.
Säkras exempel visar varför det inte räcker att enbart räkna på hur familjen klarar högre räntor och amorteringar. För sambor med barn kan frågan om vem som ärver bostaden bli minst lika viktig.
Två familjer kan ha samma bostad, samma lån och samma försäkring, men ändå möta helt olika ekonomiska konsekvenser när en av föräldrarna dör.
Läs mer om ekonomi:
Ny pensionsfälla 2027 – ekonom: ”Äter upp din allmänna pension”
Samma jobb – men 2 000 kronor mer i pension hos rätt arbetsgivare
Korruptionshärva: Spåren leder till pensionsjätten
Förslaget: Ingen sänkt skatt för pensioner som går i arv
Laddhybrid: Så ska du ladda batteriet – få det att hålla längre

Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.




