Många upplever att pensionen är svår att förstå. Att då gå till angrepp mot de som erbjuder rådgivning riskerar att göra pensionärerna en rejäl otjänst, menar Mattias Munter. “Fler behöver kunskap”, säger han till News55.
Experten: Tre grupper riskerar låg pension – "Småföretagare...."


Göransson
Sverige har i dag ett individuellt pensionssystem där varje enskild person har stort inflytande över hur mycket som sparas, hur länge pengarna ska sparas, vart pengarna placeras under tiden och under hur många år som pengarna ska tas ut.
MISSA INTE: Radikala tappet vid pension: 14 100 kronor i månaden
Fler behöver kunskap om sin pension
Utvecklingen gör att det är viktigare än någonsin att ha koll på läget, samtidigt som många snarare upplever att det är svårt att förstå vad man faktiskt ska få i pension, säger pensionsexperten Mattias Munter på Skandia.
“Fler behöver kunskap”, säger han till News55.
En av fem pensionskronor kommer från tjänstepensionen
Redan nu kommer i snitt 20 procent av utbetalningarna från tjänstepensionsbolag. För någon utan tjänstepension, eller som varit arbetslös eller sjuk för det mesta, blir utbetalningarna låga medan den allmänna pensionen står för nästan hela pensionsbeloppet.
För någon med höga inkomster, över gränsen för statlig inkomstskatt som går vid 56 000 kronor i månaden, blir tjänstepensionen desto mer avgörande.
80 procent av lönen i pension
För att svenska pensionärer inte ska slås av för höga utgifter i förhållande till inkomsterna uppmuntras man att spara pengar. Ett mått på en god pension inklusive tjänstepension, allmän pension och privat sparande har satts vid 80 procent av slutlönen.
Onödigt mycket sparande?
Men Sveriges ingenjörer kallar bankernas tips om sparande för skräckpropaganda, och menar att siffran 80 procent är taget ur luften.
Utgifterna sjunker nämligen för pensionärer som inte längre behöver spara, amortera eller köra till ett jobb, menar de. De enda som tjänar på att svenskarna sparar stora summor pengar och lägger dem på hög är banker som Skandia och försäkringsbolag som Länsförsäkringar, menar Sverige Ingenjörer. Istället borde svenskar lägga pengarna på exempelvis att betala av sina bostäder och andra lån, eller bara leva livet. Det skriver facket i en debattartikel i Dagens Nyheter med rubriken “Lyssna inte på bankerna”.
Det har News55 skrivit om tidigare.
Men pensionsexpert Mattias Munter har skrivit en replik som går till försvar. Skandia och de andra utnyttjar inte alls pensionärernas osäkerhet för skrämselpropaganda, menar han.
“Målet om 80 procent av lönen är varken påhittat eller illvilligt uttänkt. Tvärtom är det vad flera undersökningar genom åren visat att majoriteten vill ha. Kollektiva grundförutsättningar för en ‘hyfsad’ pension måste kunna samexistera med individuella ambitioner om mer”, skriver Munter i DN, och fortsätter:
“Den som etablerar sig tidigt på arbetsmarknaden, arbetar heltid med tjänstepension fram till riktåldern har goda möjligheter till en bra pension. Men det innebär inte att frågan är oviktig då avvikelserna från den perfekta karriären är många”, menar privatekonomen.
80 procent i pension inte taget ur luften
I intervju med News55 utvecklar han resonemanget:
“Siffran är inte tagen ur luften, det är någonstans runt 80 procent av slutlönen man vill ha sin pension för att ha råd med sin livsstil för många svenskar. Man ska vara säker på att i takt med att folk blir friskare och äldre kommer behovet av egen koll på sin pension växa. Att då anklaga de som vill öka förståelsen för behovet av eget sparande för att agera i egen sak hjälper inte pensionsspararna”, säger Mattias Munter till kritiken som han kallar för oambitiös.
Istället vill han “kroka arm” med Sveriges Ingenjörer för att se till att yngre generationer av pensionärer får möjlighet att påverka vart pensionen är placerad och få ett grepp om hur mycket man faktiskt kan räkna med att få ut.
“Genom att få koll på sin pension”
“Genom att få koll på sin pension kan man också planera för framtiden. Hur mycket kommer jag kunna röra mig med ekonomiskt, hur tidigt kan och vill jag gå i pension, hur kommer det påverka mina inkomster och inte minst, kommer jag behöva jobba ett extra år för att leva det liv jag vill leva på ålderns höst”, säger Mattias Munter.
I slutänden hör det även till frågan att se över hur mycket man behöver spara själv. Det finns tre riskgrupper som han tycker ska kolla extra noga på sin pension som kan behöva spara extra mycket privat för att kompensera. Alla tre är grupper som av olika skäl kan räkna med låg tjänstepension.
Jobbat för lite eller utan tjänstepension
“Den första riskgruppen är de som inte har ett omfattande arbetsliv. De har jobbat lite, har jobbat deltid eller har jobbat med låg lön. Den andra riskgruppen är de som haft en hygglig inkomst men saknat tjänstepension, som behöver kompensera för det”, säger Mattias Munter.
Men sen finns det en tredje, lite oväntad grupp.
Småföretagarnas pensionsfälla
Det är småföretagare.
Många småföretagare får nämligen ingen tjänstepension. Istället uppmuntras de att spara i ett skattefritt så kallat IPS-konto. Något som många skjuter upp i år efter år.
“Småföretagare kan ha goda inkomster i flera år, men ändå få en låg pension eftersom de i praktiken bara har den allmänna pensionen att luta sig på om de inte sparar samtidigt”, säger Mattias Munter.
Anledningen till problemet är för både höginkomsttagare och småföretagare att den allmänna pensionen bara får inbetalningar för löner upp till den statliga inkomstskattenivån, ungefär 56 000 kronor. Löner efter det ger inte avsättningar till den allmänna pensionen. Därför är det extra viktigt med tjänstepension (eller, för småföretagare, IPS) för just de grupperna.
Läs mer om ekonomi:
Radikala tappet vid pension: 14 100 kronor i månaden
Pensionärerna får 8 000 mer i pension – 10 procent missnöjda
Lista: Hit flyttar svenska pensionärer – lockar överlägset flest
Landet med bara sju procent skatt för pensionärer
Per H Börjesson: Ge bort ditt arv innan det är för sent

Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.




