“Det handlar inte bara om att det blir krångligare att betala, utan om en känsla av att inte längre kunna delta i samhället.” Två Lundaforskare beskriver baksidan av digitalisering för de grupper som hamnar utanför.
Forskning: Digitaliseringen lämnar äldre i sticket – ekonomiskt
Frank
Kummel
Kummel
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Bank-id presenteras av banker och myndigheter som enkelt och säkert. Men för en betydande grupp äldre är det något man känner sig tvingad att använda, inte något man väljer, skriver DN.
Mia-Marie Hammarlin, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, har intervjuat 22 personer med en genomsnittlig ålder på 81 år om deras förhållande till bank-id. Bilden som framkommer är mer splittrad än den som bankerna kommunicerar.
“Bank-id beskrivs ofta som enkelt och säkert. Men för många äldre är det någonting man känner sig tvingad att använda för att fungera som medborgare”, säger hon.
MISSA INTE: Pensionssmocka: Ofrivillig pension kan kosta dig 7 200 kronor i månaden – livet ut
Studie om digitalisering
Studien pekar på två grupper: de som känner sig trygga med tekniken och de som upplever den som komplicerad och riskfylld. Den sistnämnda gruppen är rädd för bedrägerier och upplever att säkerhetsansvaret har skjutits från banken till dem själva.
En del väljer bort bank-id helt. Andra skriver ner koden på lappar – vilket i sin tur ökar riskerna. Och många är beroende av vad forskarna kallar “varma experter”: barn, barnbarn eller vänner som hjälper till att navigera de digitala systemen, skriver Forskning.se.
“Man skulle vilja se lite större ödmjukhet hos bankerna. Generösare öppettider på kontoren och att bevara de analoga vägarna vore bra”, säger Hammarlin.
ANNONS
ANNONS
Kontantlöshetens pris
Moa Petersen, docent i digitala kulturer vid Lunds universitet, har undersökt en annan sida av samma problem: rörelsen mot ett kontantlöst samhälle.
Hennes forskargrupp intervjuade 35 personer, varav 22 var helt beroende av kontanter. Det rör sig om människor i ekonomisk och social utsatthet som av olika skäl hamnat utanför de digitala betalsystemen, skriver Riksdagen.
“Det som slår oss är hur djup uppgivenheten är. Det handlar inte bara om att det blir krångligare att betala, utan om en känsla av att inte längre kunna delta i samhället på samma villkor som andra”, säger Petersen.
Att åka buss, betala en räkning eller betala ett läkarbesök – saker som för de flesta görs på sekunder i telefonen – kräver för den här gruppen fysiska förflyttningar, köande och anpassning till öppettider.
MISSA INTE: Föräldrabanken avgör bostadsköp – hundratusentals för många
Inget beslut om digitaliseringen av våra pengar
Frågan om vem som bestämt att Sverige ska bli kontantlöst har inget tydligt svar. Det har aldrig funnits något politiskt beslut. Utvecklingen har i stället lämnats åt marknadens logik – och digitaliseringen har betraktats som något närmast oundvikligt och odelat positivt.
ANNONS
“Det har aldrig funnits något uttalat politiskt mål att Sverige ska bli kontantlöst. Utvecklingen har i stort lämnats åt marknaden”, säger Moa Petersen.
Läs mer om ekonomi:
Aktier går om bostäder – nytt rekord för svenska hushåll
300 000 räknas som fattigpensionärer – och marginalerna krymper
Pension och skilsmässa – vad som faktiskt händer
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank
Kummel
Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank
Kummel
Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
