Warren Buffett tjänade 99,7 procent av sin förmögenhet efter att han fyllt 52. Förklaringen är inte genialitet utan ränta och tid. Samma kraft fungerar i omvänd riktning – och kostar hundratusentals kronor i onödan avgifter.
Ränta på ränta fördubblar kapitalet – men avgiften försvårar


Kummel
Mekaniken är enkel nog att förklara på en servett. Avkastningen ett år läggs till kapitalet. Nästa år ger hela den summan avkastning. Och så rullar det vidare, exponentiellt.
Vid 7 procents avkastning – i linje med globala aktiemarknadens historiska snitt – fördubblas kapitalet på ungefär nio år, enligt 72-regeln, skriver Börskollen.
Det svåra är inte att förstå principen. Det svåra är att förstå hur dramatiskt tid påverkar utfallet. Nordeas beräkningar visar att 2 000 kronor i månaden investerade från 30 års ålder ger 4,6 miljoner kronor extra vid pension.
Börjar man vid 35 istället landar summan på 3,2 miljoner. Fem förlorade år kostar 1,4 miljoner kronor – utan att sparbeloppet ändrats med en krona.
MISSA INTE: Börsens gyllene era kan vara över – AI hotar vinsterna
Avgiften är ränta på ränta baklänges
Exakt samma mekanism som bygger förmögenheter kan urholka dem. En fondavgift dras varje år på hela kapitalet, och den minskar inte med åren – den växer i absoluta kronor eftersom basen ökar. Det är ränta på ränta men med omvänt tecken.
“Det är lätt att underskatta avgiften, men den dras varje år och påverkar sparandet mer än vad många tror”, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, skriver Börskollen.
Vid ett månadssparande på 3 000 kronor under 25 år med 7 procents avkastning betalar den som väljer en billig indexfond med 0,2 procent i avgift totalt 110 000 kronor i kostnader.
Den som istället väljer en aktivt förvaltad fond med 1,5 procent betalar 360 000 kronor. Sträcker man sparandet till 30 år blir skillnaden nästan 900 000 kronor, skriver Finansinspektionen.
Trots det uppger två av fem sparare att de har svårt att förstå fondavgifter.
MISSA INTE: Svinpesten i Finland – LRF varnar för 600 000 svenska vildsvin
2 000 miljarder på lågräntekonton
Svenska hushåll har över 2 000 miljarder kronor parkerade på konton med noll eller minimal ränta. Det kostar ungefär 18 miljarder kronor per år i förlorad potentiell avkastning, skriver Spara Sverige. Pengarna jobbar inte – de förvaras.
Sedan 2026 är de första 300 000 kronorna på ett ISK-konto skattefria. Det gör att mer avkastning stannar kvar och återinvesteras, vilket förstärker ränta på ränta-effekten ytterligare.
En vanlig global indexfond med låg avgift på ett ISK-konto är den kombination som historiskt gett mest för minst administrativt krångel, skriver Avanza.
Tid är den enda variabeln man inte kan köpa tillbaka. Avgiften kan man kontrollera redan i dag.
Läs mer om ekomomi:
Största vinnarna av den höjda pensionsåldern
LO säger upp pensionsavtalet – kräver slopad 65-årsgräns
Energitjuvarna som kostar dig hundralappar varje år

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.




