AP-fonderna förlorade totalt 5,8 miljarder kronor på Northvolt. Underlagen är fortfarande sekretessbelagda, med en krönikör pekar ut en regel från 2020.


Kummel
Första till Fjärde AP-fonden investerade 3,3 miljarder kronor i Northvolt 2021 och ytterligare 2,5 miljarder 2022. Pengarna gick via riskkapitalbolaget 4 to 1 Investments. När batteritillverkaren gick i konkurs försvann hela summan, och fonderna har skrivit ned värdet till noll, enligt SVT. Sjätte AP-fonden valde att inte investera.
I mars 2026 presenterade konsultbolaget Arkwright en granskning på uppdrag av regeringen. Slutsatsen var att 4 to 1 Investments inte hade någon egen organisation, inga anställda och bara Northvolt som innehav. Styrelsen bestod av tjänstemän från fonderna själva.
”Det var inte tillåtet”, sa utvärderaren Mats Langensjö vid en pressträff, enligt Dagens PS. Enligt AP-fondslagen får fonderna inte köpa aktier direkt i onoterade bolag.
Fondernas företrädare har svarat. Niklas Ekvall, vd för Fjärde AP-fonden, har sagt att det inte var avsikten att runda något regelverk. Urban Hansson Brusewitz, som var ordförande i Första AP-fonden när investeringarna gjordes, har sagt att man i efterhand nog var underbemannad.
MISSA INTE: Arvet många missar – juristen: Många tror men få vet
Regeln om sekretess
Sekretessen gäller 31 kapitlet 4 paragrafen i offentlighets- och sekretesslagen. Den skyddade tidigare bara upplåning och utlåning.
Sedan 1 maj 2020 omfattar den även fondernas affärsmässiga investeringsverksamhet, enligt Bulletin.
Regeln är inte absolut. Den gäller bara om bolaget kan antas lida skada om uppgifterna lämnas ut, och bedömningen kan prövas i kammarrätten.
Krönikörens kritik mot Northvolt-skandalen
I en krönika i Affärsvärlden menar Christian Sandström att regeln har gjort det svårare att granska Northvolt-affären.
”Det är ingen slump, utan följden av ett politiskt beslut som knappt någon lagt märke till”, skriver Christian Sandström.
Han pekar på att förslaget kom i en promemoria 2015 och att ingen av 73 remissinstanser invände. Regeringen under statsminister Stefan Löfven (S) lade fram förslaget i en proposition som undertecknades av finansmarknadsminister Per Bolund (MP). Enligt Christian Sandström gjorde regeringen ingen avvägning mot offentlighetsprincipen. Riksdagen klubbade ändringen med acklamation 11 mars 2020.
När Affärsvärlden begärde ut underlagen för Andra AP-fondens investering fick tidningen avslag med hänvisning till paragrafen. Fonden ansåg att inte ens en maskad handling behövde lämnas ut, eftersom ”de fåtal harmlösa uppgifter som investeringspromemoriorna och protokollen innehåller behöver således inte lämnas ut”.
MISSA INTE: Pumpaskörden har tredubblats – ”pumporna tog slut på en gång”
Politikernas svar om Northvolt
Per Bolund har tidigare sagt i konstitutionsutskottet att lagstiftningen som helhet gynnat AP-fonderna och att ansvaret för upplägget låg på fonderna, enligt SVT.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) sa i mars att regeringen skulle analysera Arkwrights slutsatser och att en skrivelse till riksdagen om eventuell ny lagstiftning väntades före sommaren, enligt Placera.
Någon ändring av sekretessen syns inte, enligt Christian Sandström.
Läs mer om ekonomi:
Framtidsyrken: Här saknas 7 000 arbetare
Månadskortet blir dubbelt så dyrt – så får du halva priset längst
Vattenpumparna började SMS:a varandra – för 1,4 miljoner kronor

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.




