Blodtryck, blodsocker och midjemått kan säga mer om hjärnans hälsa än många tror. En ny studie från Karolinska institutet visar att fem vanliga riskfaktorer hänger samman med att hjärnan ser äldre ut än den egentligen är. Men flera av riskerna går att påverka, skriver Svenska Dagbladet.
Jan
Nyman
Nyman
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Forskare har analyserat hälsouppgifter och blodprover från över 27 000 personer. Nio år senare undersöktes deltagarnas hjärnor med magnetkamera.
Med hjälp av artificiell intelligens kunde forskarna uppskatta hjärnornas biologiska ålder och jämföra den med deltagarnas verkliga ålder.
Resultatet visade ett tydligt samband: ju fler riskfaktorer, desto äldre såg hjärnan ut.
MISSA INTE: Så kan AI hjälpa läkare att upptäcka bröstcancer
Då såg hjärnan drygt två år äldre ut
Personer med en riskfaktor hade i genomsnitt en uppskattad hjärnålder som låg 0,1 år över deras faktiska ålder.
Vid tre riskfaktorer ökade skillnaden till omkring ett år. De som hade samtliga fem uppvisade en hjärna som såg drygt två år äldre ut.
ANNONS
Bakom studien står Abigail Dove, forskare vid Karolinska institutet.
“Det som är så hoppingivande är att bara du blir av med en riskfaktor kan du hjälpa hjärnan att åldras långsammare”, säger hon till Svenska Dagbladet.
Hon betonar samtidigt att forskningen visar samband, inte att riskfaktorerna bevisligen orsakar hjärnans åldrande.
ANNONS
Här är de fem riskfaktorerna
Forskarna undersökte följande hälsovärden:
- Blodtryck: Över 130/85 mmHg.
- Blodsocker: Fasteblodsocker över 5,6 mmol/l eller typ 2-diabetes.
- Midjemått: Över 102 centimeter för män och 88 centimeter för kvinnor.
- Kolesterol: Lågt HDL-kolesterol, under cirka 1,0 mmol/l för män och 1,3 för kvinnor.
- Blodfetter: Triglycerider över cirka 1,7 mmol/l.
Gränserna används i forskning om metabolt syndrom och är inte automatiskt gränser för när behandling behövs.
Högt blodtryck visade det starkaste enskilda sambandet med en äldre hjärna.
ANNONS
Medelåldern särskilt viktig
Silke Kern, professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, framhåller att hjärnans biologiska ålder inte är ett säkert mått på en enskild persons demensrisk.
Hon betonar samtidigt att det finns möjligheter att påverka hjärnhälsan även senare i livet.
“Vi ser att medelåldern verkar vara en viktig tid för att förebygga demens senare i livet. Men det är aldrig för sent. Även för den som redan fått en lindrig kognitiv nedsättning kan till exempel att börja träna ha effekt”, säger Silke Kern till Svenska Dagbladet.
Regelbunden motion, bra matvanor och kontroll av blodtryck och blodsocker kan bidra till bättre hälsa.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
Läs mer på News55:
Hemtjänstens nya uppdrag: Få äldre att dricka mindre alkohol
ANNONS
Svensk studie: En fin trädgård minskar risken för demens
Trots fackets löfte – nu sänks lönen för tusentals sjuksköterskor
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jan
Nyman
Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.
Jan
Nyman
Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.
