Björn Eriksson i Kontantupproret kritiserar hur bankerna tillämpar reglerna mot penningtvätt mot användningen av kontanter. Han vill se fyra ändringar av regelverket.
Frank
Kummel
Kummel
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
En 90-årig dam som vill sätta in sina besparingar. En idrottsklubb som vill sätta in vad julbasaren gav.
Det är exempel som Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret, tar upp i en debattartikel i SvD. Enligt honom har sådana fall lett till krav på underlag och hot om indragna bankkonton.
Kontanter och penningtvätt: vad kritiken går ut på
Enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och terrorism måste både banker och handeln bedöma risken när de tar emot pengar. Gör de inte det kan de få sanktioner, böter och avgifter. Sverige införde enligt Björn Eriksson hårdare krav än EU-direktivet, bland annat lägre beloppsgränser, och bankerna införde dessutom egna skärpningar.
Han menar att bedömningen inte görs individuellt. “Kontanter i sig är ingen riskfaktor”, skriver Björn Eriksson.
Han anser att det är kontanterna som angrips, och att de stora penningtvättsupplägg bygger på digitala bolag, ofta över gränserna. Kontanter utgör bara 1 procent av penningmängden, enligt honom.
Han hävdar också att bankerna tjänar nära tre miljarder kronor om året på minskad kontanthantering, enligt Kontantutredningen. Bankernas egen syn finns inte med i debattartikeln.
MISSA INTE: Demens: Så kan en app hjälpa dig att prata med närstående
ANNONS
ANNONS
Fyra krav på nästa regering
Björn Eriksson kräver att regeringen:
- tar bort de svenska skärpningarna av EU:s regler
- tydliggör att bankerna ska göra individuella riskbedömningar
- gör att beslut om påstådda brott mot penningtvättsreglerna går att överklaga
- ger Finansinspektionen starkare mandat att ge banker böter när beslut mot enskilda eller företag visar sig vara felaktiga
MISSA INTE: Aldrig gjort film förut – nu gör 100 seniorer egna kortfilmer
Kontanter i vardagen just nu
Missnöjet syns även hos bankkunderna. I en läsarundersökning från Realtid, där hundratals svarade, tyckte över 80 procent att bankerna har blivit för aggressiva, skriver Realtid.
Det är en läsarundersökning och inte ett representativt urval. En anonym läsare beskriver banken så här: “Banken har slutat vara en servicepartner och blivit en fientlig kontrollmakt”.
Sedan 1 juli gäller en ny lag som kräver att livsmedelsbutiker och apotek med bemannad kassa tar emot kontanter, och att banker ser till att privatpersoner kan sätta in pengar, enligt regeringen.
ANNONS
Lagen har enligt Dagens PS inga sanktioner, och misstänkt penningtvätt är ett av undantagen. Bara cirka 5 procent av svenskarna betalar med kontanter i butik, mot nästan 40 procent 2010.
Antalet uttagsautomater har minskat från omkring 2 200 år 2014 till knappt 1 200. Riksbanken råder hushållen att ha cirka 1 000 kronor per vuxen i kontanter hemma.
Läs mer om ekonomi:
Ryska läckan: Så många soldater har dött i Ukraina-kriget
Pensionsmyndigheten: Så här gör du med dina fonder
Ingen tid mellan besök: Arbetsmiljöverket kräver nya scheman
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank
Kummel
Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank
Kummel
Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
