Brå frågar om trygghet – men inte den som är över 84. CAN kartlägger alkohol – men inte den som är äldre. Tre professorer kräver ett slut på vad de kallar en ättestupa i statistiken.


Kummel
Hundratusentals personer saknas i den bild samhället har av sig självt. Varje gång Brottsförebyggande rådet skickar ut sin nationella trygghetsundersökning stannar den vid 84 år.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning kartlägger dryckesvanor – men inte bland dem som är äldre. Hyresgästföreningen lät Novus fråga 4 100 svenskar om bostadsfrågor inför valet 2022 – den äldsta som fick svara var 79, skriver Senioren.
Håkan Jönson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, Susanne Iwarsson, professor i gerontologi, och Helena Nilsson Lannegren, ordförande i CASE intressentråd, kräver i en debattartikel att dessa gränser tas bort. De kallar dem en form av ålderism – diskriminering på grund av ålder.
“När de äldsta personerna systematiskt rensas bort skickas tydliga signaler: er situation är inte intressant, era erfarenheter räknas inte, era röster behövs inte. Det är ovärdigt ett samhälle som säger sig värna jämlikhet”, skriver de.
MISSA INTE: Visum-bedragare – hamnade hos bluffsajt och fick spärra passet
Paradoxen: de äldre svarar mest
Motiveringen för att utesluta äldre är vanligtvis att det är svårare att få svar från dem. Men Folkhälsomyndigheten fick ett annat resultat när de 2021 utökade sin folkhälsoenkät till att inkludera 85-plussare efter ett upprop från forskare och pensionärsorganisationer. Det var de äldsta som svarade i störst utsträckning, skriver Senioren.
Novus, som ofta sätter gränsen vid 84, hänvisar till metodologiska begränsningar med webbaserade enkäter.
Analysföretaget menar att svaren från äldre inte kan anses representativa för gruppen. Men som opinionsföretaget Novus chefsanalytiker själv konstaterat i en bloggpost: den enda egentliga begränsningen är pengar, skriver Novus.
MISSA INTE: Kockens hösttips: Då smakar skördens råvaror som allra bäst
Juridiskt är det diskriminering
Att utesluta människor ur undersökningar utan saklig grund kan strida mot diskrimineringslagen, påpekar de tre professorerna.
Institutet för mänskliga rättigheter har i en rapport från 2025 konstaterat att ålderism är ett genomgående problem i äldres kontakt med samhällssystemet – och att äldre behandlas som en homogen grupp trots att de är en av de mest heterogena, skriver Institutet för mänskliga rättigheter.
Samma logik som gör att mammografi slutar kallas ut vid 74 år, trots att medellivslängden för kvinnor är nästan 85, driver åldersgränserna i undersökningarna. Det blir ett moment 22: när äldre utesluts ur studier saknas det underlag för att inkludera dem, vilket gör att de fortsätter uteslutas.
Läs mer om ekonomi:
Hon fick låna 7 000 kronor – men fick krav på 44 000 tillbaka
Demografins domedagsprofeter har haft fel i 200 år
Pensionslöften inför valet – och vad experterna tycker

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.




