När tre datorer slogs ut leddes trafiken istället av tågklarerarna i kontrollrummet. Och de ledde det ena höghastighetståget rakt in i ett annat, i ostoppbar hastighet. Så här blev tisdagens tågolycka i Spanien en av de värsta i Europa någonsin.


Göransson
Orsaken till att så många som 68 personer omkommit är den höga hastigheten som det bakomliggande tåget var en serie fruktansvärda sammanträffanden, tekniska datorfel och felaktiga beslut från trafikledningen.

“Hur i hela värden kan man låta det gå så här långt? Det måste man reda ut nu”, säger Anders Ekberg, professor vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, till SVT.
Tågkatastrofen i Spanien på onsdagen den 28 oktober är en av de dödligaste i Europa på senare år. Minst 68 människor har omkommit och många fler skadats i kollisionen utanför den lilla orten Urda i Toledo, söder om Madrid.
MISSA INTE: “Fel i tre datorer”: Detta låg bakom tågolyckan i Spanien

Ljudinspelningar avslöjar
Men hur kunde två moderna höghastighetståg kollidera på samma spår, trots avancerade säkerhetssystem och ständig övervakning från trafikledningen?
Ljudinspelningar som spanska El País och Cadena SER tagit del av visar hur lokförarna kommunicerade med trafikledningen före kraschen.
Tillsammans med uppgifter från Spaniens transportminister går det att rekonstruera de avgörande minuterna,rapporterar Dagens Nyheter.

08.30 – Tre datorer slutar kommunicera
Ett kommunikationsfel i tre datorer slår ut säkerhetssystemet LZB på en 63 kilometer lång järnvägssträcka söder om Madrid.
Systemet övervakar tågens rörelser och förmedlar information om bland annat hastighet. När kommunikationen bryts stannar tågen automatiskt, precis som säkerhetsrutinerna föreskriver.
Bland de drabbade finns ett AVE-tåg från Madrid på väg mot Sevilla och ett tåg från operatören Iryo.
08.31 – Lokföraren kontaktar trafikledningen
Lokföraren på det bakomvarande AVE-tåget kontaktar trafikledningen H24 vid centralstationen Atocha i Madrid.
När LZB-systemet inte fungerar tar trafikledningen över kommunikationen. Enligt säkerhetsrutinerna ska tågen då normalt framföras i högst 40 kilometer i timmen, så kallad körning efter sikt.
Båda tågen står fortfarande stilla. Det är ännu omkring 25 kilometer mellan dem.
08.36 – Ordern som får katastrofala följder
Efter flera minuters samtal får AVE-tågets lokförare en instruktion från trafikledningen.
“Lokförare på tåg 2080, koppla ur och koppla in LZB igen och återuppta körningen enligt BSL med normal körning”, lyder ordern enligt ljudinspelningarna som återges av Dagens Nyheter.
Normal körning skulle på den aktuella sträckan kunna innebära omkring 200 kilometer i timmen. Den faktiska hastigheten vid kollisionen är ännu inte fastställd.
Samtidigt står Iryo-tåget kvar längre fram på samma spår.
Även dess lokförare har kontakt med trafikledningen. Hon rapporterar att hon inte kan få igång tåget och att det står stilla vid infartssignalen till Urda.
Av de offentliggjorda samtalen framgår att ingen av lokförarna får information om det andra tågets situation. Däremot framgår inte exakt när trafikledningen fick respektive besked.
08.36–08.53 – De 17 oförklarliga minuterna
AVE-tåget fortsätter mot det stillastående Iryo-tåget.
Enligt Spaniens transportminister Óscar Puente borde trafikledningen ha kunnat se på sina skärmar att ett annat tåg befann sig på samma spår. Det ska dessutom ha funnits en röd signal när AVE-tåget fick fortsätta.
“Man hade gott om tid på sig att upptäckta problemet, men inget gjordes. Jag vill inte skuldbelägga någon, utan delger bara ren fakta”, sa han enligt The Guardian.
Trots detta kommer ingen order som förhindrar kollisionen.
Det är just dessa 17 minuter som väcker de svåraste frågorna. Varför upptäcktes inte faran? Varför varnades inte lokföraren? Och varför fick tåget fortsätta i normal hastighet när säkerhetssystemet var ur funktion?
08.53 – Tågen kolliderar
AVE-tåget kör in i det stillastående Iryo-tåget utanför Urda, omkring 13 mil söder om Madrid.
Kollisionen är våldsam. Flera vagnar spårar ur och kastas nedför banvallen. Vittnen berättar om människor som slungas omkring och kroppar som ligger bland mandelträden nedanför järnvägen.
Minst 68 människor mister livet. Över 540 passagerare befinner sig ombord på de båda tågen.
Efter 09.00 – En hel by rycker ut
Larmet når Urda, ett samhälle med omkring 2 400 invånare.
Ambulanser börjar föra skadade till en kommunal byggnad. Invånarna organiserar sig snabbt för att hjälpa räddningspersonalen och de överlevande.
Barägaren Sergio Sosa, 39, berättar för DN hur byborna köper bröd, gör smörgåsar och kör ut mat och vatten.
“Det kom bara fler och fler skadade. Det är katastrof”, säger han.
Räddningspersonal, militärer och poliser fortsätter sökandet bland vrakdelarna. Drönare med värmekameror och specialtränade hundar används för att leta efter överlevande.
Dagen efter – Ilskan riktas mot regeringen
På torsdagen demonstrerar människor utanför transportdepartementet i Madrid. Protesterna riktas mot transportminister Óscar Puente och premiärminister Pedro Sánchez.
Den slutliga olycksorsaken är fortfarande inte fastställd. Óscar Puente har beskrivit trafikledningens beslut som obegripligt och uppenbart felaktigt.
Särskilt svårt att förklara är varför ingen ingrep under de 17 minuter som gick mellan ordern och kollisionen.
“Man hade gott om tid på sig att upptäcka problemet, men inget gjordes”, säger Óscar Puente enligt The Guardian, återgiven av SVT.
Läs mer om ekonomi:
“Fel i tre datorer”: Detta låg bakom tågolyckan i Spanien
PRO: “Problemet är pensionsgruppen”
Hård kritik mot skatt på pension: “Andra klassens medborgare”
Många får fel bostadstillägg – Pensionsmyndigheten: “Förmånen är komplex”
Expert om Sveriges sjunkande pension: “Skulle ingen acceptera”

Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.




