Den kriminella ekonomin omsätter 352 miljarder kronor per år i Sverige – dubbelt så mycket som hela rättsväsendets budget. Nu kliver en ny generaldirektör in på Ekobrottsmyndigheten med ett tydligt uppdrag: ta tillbaka mer av pengarna.
Frank
Kummel
Kummel
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Ola Sjöstrand tillträdde den 1 september som ny generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten, efter år som chef för Nationella åklagaravdelningen. Hans förordnande sträcker sig över sex år, skriver Regeringen.
Uppdraget han fått är konkret: öka utredningstakten, lagföra fler och ta tillbaka mer av brottsvinsterna. Det sista är den del som Sjöstrand själv lyfter fram som mest avgörande.
“Glappet är för stort mellan vad brottsligheten omsätter och hur mycket pengar vi återtar. Vi måste få upp beloppen”, säger han.
MISSA INTE: Ringhals 4 försenas ytterligare – halva kärnkraftsflottan avställd
Vinsterna är dubbelt så stora som rättsväsendets budget
Rapporten från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) som kartlagt den kriminella ekonomin sätter siffror på problemets dimensioner.
352 miljarder kronor omsätts varje år. Vinsterna uppgår till 185 miljarder. Det är dubbelt vad staten lägger på polis, åklagare, domstolar och kriminalvård sammantaget, skriver Aktuell Säkerhet.
“Det är mycket knark, blod och krut i den organiserade brottsligheten. Men när man jobbar med den världen förstår man hur centrala pengarna är”, säger Ola Sjöstrand.
ANNONS
ANNONS
Ny lag ger nya möjligheter mot kriminella
Ett verktyg som Ola Sjöstrand ser stor potential i är lagen om självständigt förverkande, som trädde i kraft i slutet av 2024.
Den gör det möjligt att beslagta egendom som sannolikt härrör från kriminell verksamhet – utan att åklagaren behöver knyta tillgången till ett specifikt brott, skriver Dagens Juridik.
Det räcker att visa att en lyxklocka eller sportbil inte är proportionerlig mot ägarens redovisade inkomst.
“Det är ett väldigt potent verktyg som biter hårt. Utan vinster sysslar man inte med brott”, säger Ola Sjöstrand.
MISSA INTE: Kommuner ska stoppa brott – men systemet fungerar inte
Bolagen är en del av problemet
ANNONS
Ola Sjöstrand lyfter också fram en sårbarhet som sällan diskuteras öppet: hur lätt det är att använda vanliga aktiebolag som verktyg för penningtvätt.
Mellan 2020 och 2023 hade en femtedel av alla vuxna gängkriminella minst ett bolagsengagemang. Det handlar sammanlagt om över 23 000 företag.
“Det kanske funkade förr, men i dag är verkligheten annorlunda. Brottsutvecklingen har accelererat enormt, men vi har inte kalibrerat systemet. Det måste vi göra nu”, säger han.
Myndigheten han tar över hade förra sommaren nära lagts ned. En statlig utredare föreslog att den skulle upplösas och inordnas under polisen och åklagarna. Regeringen sa nej – men konstaterade att förändringsbehovet var stort, skriver Tidningen Balans.
Läs mer om ekonomi:
Partiernas besked: Vem vill behålla prissänkningarna?
Man ärver inte föräldrarnas skulder – men det finns tre undantag
Vinnare och förlorare när räntan stiger – strategernas dom
ANNONS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank
Kummel
Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank
Kummel
Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
