Att skjuta upp saker är mänskligt. Men när uppskjutandet gäller pensionssparande, testamente eller ekonomi kan det få stora konsekvenser längre fram i livet. Det säger beteendeexperten Niklas Laninge som hänvisar till ny forskning om prokrastinering och privatekonomi. “En dyr ovana”.
Bilbo
Göransson
Göransson
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Klicka igång intervjuvideon i rutan ovanför så att du kan se hela klippet.
”De som ser sig själva som prokrastinerare berättar att de är en sån person som tyvärr ofta skjuter på saker. De är ju mycket mindre sannolikt att man till exempel har skapat ett testamente”, säger Optis sparpsykolog Niklas Laninge i intervjun.
Studien han hänvisar till bygger enligt honom på en enkät med över 50 000 äldre i USA. Forskarna har undersökt hur människor som ofta skjuter upp viktiga beslut hanterar frågor som arv, testamenten och pensionssparande.
MISSA INTE: Så vill Liberalerna få dubbelt så många miljardärer i Sverige
Jämför sparande med rökning och träning
Niklas Laninge menar att uppskjutandet fungerar på samma sätt inom ekonomi som inom hälsa. Den som skjuter upp träning eller rökstopp skjuter ofta också upp sitt sparande.
”Såklart man mår bra av det för stunden, men de riktiga effekterna, som är negativa, kommer ju i framtiden”, säger han.
Han pekar också på ränta på ränta-effekten. Ju längre man väntar med att börja spara, desto mindre tid får pengarna att växa.
ANNONS
”På samma sätt som om man inte tar tag i ett pensionssparande så uteblir ju den här ränta på ränta ökningen också.”
ANNONS
Två vanliga orsaker
Enligt Niklas Laninge finns det främst två orsaker till att människor skjuter upp viktiga beslut. Den ena är att det känns svårt och komplicerat. Den andra är att man underskattar vinsten av att faktiskt ta tag i saken.
Han menar samtidigt att människor ofta behöver hjälp snarare än mer motivation. Det handlar om tydligare instruktioner, enklare lösningar och socialt stöd från familj eller rådgivare.
”Det är aldrig för sent”
Många som skjutit upp sitt sparande länge kan känna att loppet redan är kört. Men det resonemanget är fel, enligt Niklas Laninge.
”Det är ju aldrig för sent att göra en beteendeförändring. Oavsett om det handlar om hälsoförändring eller en finansiell hälsoförändring.”
Han säger också att även mindre ekonomiska förändringar kan ge positiva effekter snabbt. Inte bara i plånboken, utan också psykiskt.
ANNONS
”Man sover bättre, man känner sig mer rustad för att möta motgångar eller oväntade utgifter.”
Läs mer om ekonomi:
Ekonomens oro om svensk pension: ”Arbetskraften börjar minska”
Så vill Liberalerna få dubbelt så många miljardärer i Sverige
Kronsmällen mot svenskarna: Semestern blir mycket dyrare
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo
Göransson
Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
Bilbo
Göransson
Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
ANNONS
