ADHD förknippas ofta med barn som har svårt att sitta still. Men funktionsnedsättningen finns kvar även i vuxen ålder – och kan ta sig betydligt mer subtila uttryck. För vissa upptäcks ADHD först långt upp i vuxen ålder.
Staffan
Ekberg
Ekberg
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar bland annat uppmärksamhet, aktivitetsreglering och impulskontroll. Tidigare trodde man att ADHD skulle växa bort med åren. I dag vet man att det inte stämmer.
Enligt Hjärnfonden har omkring 2–3 procent av den vuxna befolkningen ADHD. Samtidigt är kunskapen fortfarande begränsad, och många vuxna har aldrig fått någon diagnos.
Symtomen kan förändras med åren
ADHD kan se väldigt olika ut från person till person. Det som märktes tydligt under barndomen behöver inte vara lika uppenbart som vuxen.
Hos vuxna kan hyperaktiviteten exempelvis i stället upplevas som en ständig inre rastlöshet, stress eller många tankar samtidigt.
Vanliga svårigheter är bland annat:
- att hålla koncentrationen under längre tid
- att komma ihåg saker och hålla tider
- att slutföra uppgifter
- att hantera förändringar som inte går enligt plan
- att vänta på sin tur
- att inte avbryta andra
- att kontrollera impulser och humör.
Det är också vanligt att den som levt länge med problemen har utvecklat olika strategier för att få vardagen att fungera. Det kan göra ADHD mindre synligt för omgivningen.
ANNONS
ANNONS
Många får diagnosen först som vuxna
En ADHD-diagnos kan komma sent i livet. Hjärnfonden beskriver att många exempelvis upptäcker sina egna svårigheter när ett barn får en ADHD-diagnos.
För att få en diagnos krävs en utredning. Bland annat undersöks hur personen fungerar i vardagen och vilka svårigheter som funnits under uppväxten.
För diagnos ska problemen bland annat ha funnits sedan före 12 års ålder, ha pågått under en längre tid och märkas i minst två olika miljöer, exempelvis både hemma och på arbetet. Andra möjliga förklaringar till problemen ska också uteslutas.
ADHD kan vara svårare att upptäcka hos kvinnor
Kvinnor får ofta sin diagnos senare i livet. En förklaring är att problemen inte alltid syns lika tydligt.
Kvinnor kan exempelvis ha stora uppmärksamhetssvårigheter utan den tydliga överaktivitet som ofta förknippas med ADHD. Problemen kan också riktas mer inåt och bland annat märkas genom känslomässiga besvär.
Det finns hjälp att få
ANNONS
ADHD är inte en sjukdom och har inget samband med intelligens. Samtidigt kan funktionsnedsättningen göra det svårare att klara många av vardagens krav.
För den som får en diagnos finns olika former av stöd. Det kan handla om kunskap och strategier för att hantera vardagen, psykologisk behandling och olika kognitiva hjälpmedel.
Att få en diagnos sent i livet kan ge en förklaring till svårigheter som funnits under många år – och öppna möjligheten till rätt stöd.
Läs mer på News55:
Så behandlas åderbråck – och då betalar vården
Forskning: Förändring kan ge 13 extra år utan demens
Ett glas vin om dagen – Är alkohol en risk för hälsan
Många unga kan inte vänta på sitt arv – äldre pressas av sina barn
ANNONS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Staffan
Ekberg
Ekberg
Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.
Staffan
Ekberg
Ekberg
Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.
ANNONS
