Hur hårt du kan greppa med handen kan säga mer om din hälsa än du tror. Nu pekar forskning på samband mellan greppstyrka och allt från demens till livslängd.
Paulina
Monzón
Monzón
Uppdaterad: 18 apr. 2026Publicerad: 18 apr. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Ett fast handslag handlar inte bara om första intrycket. Forskare ser allt tydligare att greppstyrkan kan fungera som en indikator på kroppens allmänna hälsa.
”Det som är slående är hur konsekventa sambanden är”, säger Bruno Bizzozero Peroni, postdoktor vid Aging Research Center på Karolinska institutet, till Svenska Dagbladet.
I stora internationella studier syns samma mönster, att personer med starkare grepp löper lägre risk för flera sjukdomar.
MISSA INTE: Experten om svensk pension: “Slag i ansiktet”
Kopplas till demens och hjärtsjukdom
Forskningen visar att högre greppstyrka hänger ihop med lägre risk för bland annat demens, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.
”Även relativt små skillnader, till exempel fem kilo i greppstyrka, är kopplade till påtagliga skillnader i risk”, säger Bruno Bizzozero Peroni.
Sambanden gäller också risken för funktionsnedsättning och förtida död.
ANNONS
ANNONS
Tidig signal från kroppen
Greppstyrkan speglar mer än bara musklerna i handen. Den påverkas av hela kroppens funktion, från nervsystem till cirkulation.
Därför kan ett svagare grepp vara en tidig varningssignal.
”Styrkemätningar av handgreppet kan ge viktig information om framtida hälsa hos vuxna.”
Forskare menar att förändringar över tid är särskilt viktiga. Ett snabbt tapp i styrka kan tyda på att kroppen inte mår som den ska.
Kan bli ny “vitalparameter”
Intresset växer nu för att använda greppstyrka som ett komplement till klassiska mått som blodtryck och puls.
”Det finns en växande argumentation för att använda det mer systematiskt, både för screening och uppföljning”, säger Bruno Bizzozero Peroni.
ANNONS
Samtidigt betonar forskare att testet inte ersätter medicinska bedömningar, utan ska ses som en signal.
Används ännu sparsamt
Trots forskningsstödet är metoden ännu inte standard i vården.
”Testet förekommer i vissa situationer, till exempel vid rehabilitering efter ett handledsbrott eller andra handskador, men sällan som standardmätning”, säger Ing-Mari Dohrn, docent i fysioterapi vid Karolinska institutet, där hon forskar om fysisk funktion och åldrande.
Hon menar att testet är mest användbart när det finns en tydlig frågeställning, till exempel misstanke om muskelförtvining.
Går att förbättra – även senare i livet
En viktig poäng är att greppstyrkan inte är statisk. Den går att träna upp, även högt upp i åldrarna.
ANNONS
”Det handlar inte om att träna handen och bli frisk. Det är en signal om att du kanske behöver bli mer aktiv och stärka kroppen generellt”, säger Ing-Mari Dohrn.
Enkla övningar hemma kan räcka långt.
Läs mer på News55:
Varningen: Se inte bostaden som din pensionsräddning
Hemliga skulder kan spräcka relationen
Aktiv i medelåldern? Då kan du halvera risken att dö i förtid
Lena Olin om skönhet: ”Det moraliseras alldeles för mycket”
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina
Monzón
Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina
Monzón
Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS