Språkkrav kan stärka kvaliteten och patientsäkerheten i äldreomsorgen. Men utan finansierad tid för utbildning riskerar reformen att leda till sämre bemanning eller bara formell efterlevnad, menar två forskare.
Joakim K E
Johansson
Johansson
Uppdaterad: 27 apr. 2026Publicerad: 27 apr. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Regeringens föreslagna språkkrav i äldreomsorgen behöver kompletteras med tydligare styrning och statlig finansiering. Det skriver forskarna Timur Uman och Manuela Schmidt i en debattartikel i Dagens Samhälle.
MISSA INTE: Falsk honung säljs i svenska butiker: “Otroligt”
Bakgrunden är propositionen ”Ett språkkrav inom äldreomsorgen”, där regeringen föreslår krav på kunskaper i svenska för personal som utför omsorgsinsatser. Enligt propositionen bör nivån motsvara B2, vilket bland annat innebär att kunna förstå fackdiskussioner inom sitt område.
Forskarna anser att målet är rimligt, men att förslaget inte tar hänsyn till äldreomsorgens vardag. De hänvisar till eget forskningsmaterial från äldreomsorgen och vården, där bristande svenskkunskaper återkommer som ett problem.
“En patientsäkerhetsrisk”
Medarbetare beskriver enligt artikeln hur dokumentation vid överrapportering ibland är felaktig eller så otydlig att den inte går att använda. Det förekommer också situationer där äldre får fel läkemedel eftersom personal inte förstått muntliga eller skriftliga instruktioner på svenska.
”Det är en patientsäkerhetsrisk”, skriver Timur Uman och Manuela Schmidt.
De riktar framför allt kritik mot att regeringen lägger ansvar på arbetsgivarna utan att tydligt reglera hur språkbedömningar ska göras, vilka insatser som minst krävs och inom vilken tidsram. Det riskerar enligt forskarna att leda till ojämlik tillämpning mellan verksamheter.
ANNONS
En central invändning gäller tiden. Om språkutveckling ska ske i tjänsten krävs schemalagd arbetstid för träning, handledning och återkoppling. När en medarbetare går från schemat för språkträning behöver någon annan täcka upp.
MISSA INTE: Grillborste skickade Henrik till akuten – nu granskas produkterna
ANNONS
Riskerar att få två konsekvenser
Forskarna menar att regeringen räknar med kostnader för processer, bedömningar och uppföljning, men inte för arbetstid till språkutbildning.
”Utan finansiering av utbildningstid riskerar språkkravet att få två konsekvenser: sämre bemanning i omsorgen eller en formell efterlevnad där rutiner finns men språket inte förbättras i praktiken”, skriver de.
De föreslår tre förändringar: en nationellt standardiserad och yrkesnära språkbedömning, resursteam och språkcoacher med omsorgsnära kompetens samt statlig finansiering av schemalagd språkträning och vikarieersättning.
”Språkkrav i äldreomsorgen är inte fel. Men ansvar utan verktyg, tid och finansiering är inte styrning”, skriver Timur Uman och Manuela Schmidt.
MER OM HÄLSA:
ANNONS
Därför kan simning vara bästa träningen: “En rad specifika fördelar”
Överläkarens angrepp mot Kry: ”Läkarna borde skämmas”
Ny studie: Så kan dina gener göra kaffe farligare för hjärtat
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E
Johansson
Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
Joakim K E
Johansson
Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS